Att lösa situationer, på något vis.

Vi såg pappan en liten stund tillsammans imorse innan han åkte och balade, inte mycket av den tiden nu, hela familjen.

Jag och barn gick upp till grannarna på förmiddagen. Barnen lämnades av där och jag kunde stängsla där nedanför gården. Den sista stora fållan att fixa stängsel runt!

Gick ut i rekordäcklig dy i den här sjön, i rekordlågt vatten. Fick gå långt i det äckliga med andra ord. Och längtat ut där hörs en knall. Åska! Kändes ju sådär att stå mitt ute i vattnet då… Skyndade lite påväg in och halvvägs ser jag en igel (!!!!!) i vattnet framför mig!! Herregud vilken chock! Typ aldrig sett en sån i hela mitt liv! Och inte trodde jag det fanns i vår sjö! Sista biten gick fort kan jag säga!

Kom nu regnet, kom!!

Ja, nån liten skur i alla fall…Men varje droppe räknas just nu.

Barnen hade haft det toppen hos snälla grannar, fått lunch och allt! Guld värda är dom! Det underlättade otroligt att de kunde ha barnen en stund så jag fick detta gjort.

Så hem och lägga trötta barn i vagn väldigt passande så kom farmor och farfar hem precis för att ställa iordning grejer inför kommande båttur så med barnvakt på sovande barn så kunde jag springa och koppla ström och släppa över korna på nya fållan.

När barnen sedan vaknade så åkte vi och hälsade på en fin vän. Länge sedan vi sågs så det var verkligen på tiden. Fikade gjorde vi (åå så kaffet smakade gott då jag inte druckit sedan morgonkaffet!) och barnen lekte ute sedan när nästa skur dragit förbi.

Hem för mat och så kom pappan hem!! Ännu mera regn hade kommit där uppe så de fick avbryta balningen.

Vi åkte tillbaka hela familjen med lånad maskin och fick en kaffekopp där.

Nu, sena kvällen. Alla sover men jag sitter här en stund. Bara känslan av att sitta i soffan en liten stund känns lyxigt.

Varje dag är ett pusslande, såklart. Det har ju alla med barn. Men ibland blir det lite mera trixigt. Som när man är lantbrukare och har jobb som bara måste göras. Djuren måste ju alltid ha mat och ibland är det lite svårt att ha med två små barn hela tiden. Då är grannar, vänner, mor-och farföräldrar en gudagåva som gör att man kan lösa vissa situationer lite enklare. För lösa det, det måste man oavsett.

 

Nej nu kallar sängen kallar så godnatt säger jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s