Igår var det min tur. Min födelsedag!
Det kom en liten familj uppför trappen på morgonen med sång, teckningar och fika.
Vi gjorde klart tårtan och de närmaste i familjen kom och fikade.
Jag hade önskat mig att under dagen med springskor på fötterna och helt ensam få ta en tur. Men när några vänner skulle träffas och åka skridskor med barnen så skulle självklart Lilla P få åka med på det så C åkte med han. Varken jag eller Hedvig har skridskor så vi stannade hemma och där fick jag min tur.
Med strålande sol, två sovande barn i vagn tankade jag sån energi! Sneglade på det där hårt packade spåret på skoterleden och styrde kosan upp på det!
Denna tur gick springstegen inte att stoppa heller. Men det känns bra! Både där och då och såhär efteråt. Så nu ska det försöka smygas igång.
En dusch på det och så C present, att vi hela familjen skulle äta på restaurang i grannbygden. Vilken lyx va! Nog var det två lite smått nervösa nyblivna trebarnsföräldrar som gick in genom dörrarna men å så bra det gick. Snälla barn och god mat.
C åkte på kvällen till borta-jobbet men jag är så himla glad över min dag. Den innehöll precis allt man kan önska sig. En hel dag med familjen, noll stresshormon, en boozt av endorfiner i makalöst härligt väder och god mat.Året som 28 gav mig mitt tredje barn, större kan det inte bli. Och nu går vi in på det 29e. Kan det vara året då vi blir mjölkbönder igen? Det får vi snart reda på, spänningen är olidlig!
Och TACK alla ni som lämnat grattishälsningar här och där!
Mitt liv som bonde 