Månad: januari 2014

Okej. Kulverten går, typ. Pumpen i förbrunnen funkar, nästan. Lite hårt och fruset kvar i röret men det ska nog förhoppningsvis tina upp inatt. Det värsta frusna dyngan innan kulverten är bortskottad på ena sidan i skrapgången. Vajern till skraporna har fortfranade inte kommit, så den bara måste komma imorgon.

Imorgon är målet att skraporna SKA gå i gångarna. Så är det bara.

Jag mjölkade em och C utfodrade. Vi hjälptes åt på slutet för att bli klar snabbt. C hade nämligen en tid att passa. Han har nu gjort premiär på isen efter fyra års uppehåll! Go C! Han har varit med A-laget på deras träning. Han har pratat om det så länge att jo det skulle ju vara kul att ta upp hockeyn igen men det har aldrig blivit av. Då han verkligen inte tycker att någon annan fysisk aktivitet är ens i närheten på rolig så är jag glad att han har tagit upp det här igen. Han behöver också bygga en stark kropp, inte bara slita ut den i arbete. Plus att det är så skönt att han har hittat något utöver gården. En hobby. Något jag tycker är så viktigt. Att göra något helt annat, glömma skrapor och kor för en stund.

Jag hängde också med. Men jag och Kajsa tog en springtur i -14 grader. Efter 45min kände vi oss ganska nöjd. Jag tänkte spendera resten av väntetiden på gymmet och lämna Kajsa hos mormor och morfar som bor efter springrundan jag tog men de var inte hemma. Jag kunde ju inte lämna henne i bilen när det är så kallt så vi åkte till moster Anneli och fick vänta i värmen där, perfekt

Nu har vi fått mat i våra hungriga magar och sängen kallar, godnatt!

En liten Flexbert sitter och väntar spänt på att dörren ska öppnas. Hon vet precis att det är mormor och morfar som bor här, men tyvärr var den låst!

Cirkulationen fungerar i kuvlerten, hallelujah! Vilket betyder att det inte är helt ihopkälat C har spettat och skottat ur lite där det var som värst ihoppackat och konstaterat att en slang till tryckaren gått sönder. Det får vi åka och fixa imorgon då jag inte har jour längre och behöver bilen. Då kanske, i den bästa av världar, man kan köra igång tryckaren och att dyngan är så pass upptinad att det åker ut. Slippa handskotta ur hela kulverten alltså…

Mjölkning i em. Tar en till vilodag från träning. Har blivit himla intensivt ett tag som har känts riktigt bra men jag måste låta kroppen få en chans att hinna återhämta sig också. 

Jag ser ljuset i tunneln nu. Vad som måste göras för att få ordning på allt detta elände. Även om mitt humör under kvällsmjölkningen inte var på topp men det kan ha varit lite hunger som var med bidrog och gjorde det värre än nödvändigt… Ett uppmuntrande sms från en vän fick mig att lugna ner mig lite, preciis vad jag behövde då, TACK!

Tog mig tid att göra riktigt mat även fast det blev rätt sent i lagårn och magen ropade på mat. Det behövs.

Jag vet att jag inte kommer att några som helst problem att somna nu, så godnatt!

C skottar och spettar

MAAAT!

 

C klara det här psykiska lite bättre än vad jag gör och tur är väl det. Att nån håller hoppet uppe. Men visst är det lite okej att få känna sig nere? När vi lagt ner både tid och pengar på att det just INTE skulle bli såhär gör ju att man blir otroligt less. All energi går liksom ur en att vilja ta tag i nånting. En ny vajer är beställd men kom inte idag så inga skrapor är insatta. Men innan det är någon vits att sätta in dom igen måste ju kulverten gå. Som har frusit ihop efter att ha varit avstängd. Det tar vi tag i imorgon. Spett och spade som gäller…

Träningen har blivit min fristad. Att släppa allt elände för en stund. Bara fokusera på mig själv och få känna mig stark. Jag mår alltid så otroligt mycket bättre efter ett träningspass. Men ikväll är jag helt slut. Det känns faktiskt som att det bara är soffläge som gäller och så får det bli. Lugn, vila och mat. Lyssna på kroppen.

 

Kajsa illustrerar rätt bra hur jag känner mig just nu här i soffan