Vet ni, jag hann få till en snabb runda i skidspåret igår innan C kom hem på förmiddagen! Barnen hade ju åkt till mormor och morfar och jag var helt ensam (!). Tog tillfället i akt och fick ett par kilometer i kroppen.
Värmande sol och vindstilla – otroligt härligt!
Men sen, arbetskläder på och ut till lagårn med min karl. En massa djur skulle sorteras och klippas och så. Därav att barnen fick vara hos mormor och morfar. Vi har ju ofta med oss barnen men ibland blir det extra bökigt speciellt när man ska hålla på att flytta massa inne i djur, då vill man inte ha barnen med. Hela dagen och hela kvällen höll vi på. Allt tar ju alltid längre tid än man tror så jag hämtade sovande barn hos mamma och pappa på kvällen. Svimfärdig av hunger åts det gröt och ägg till middag där efter nio och sedan bums i säng. Helt slut efter dagen.
Och imorse, eller då det fortfarande kan kallas natt, så åkte C iväg för morgonmjölkning igen. Vi klev upp lite mera morgontid och inväntade svägerska med familj som skulle komma och vara inne med barnen då slaktbilen kom. Men istället kommer slaktbilen nästan en timme för tidigt! Bara att packa på barnen kläder och ta sig ut. Tänkte att detta kan bli lite svettigt, lasta en helt gäng djur och ha koll på två små kids samtidigt.
Men det gick bra!
Över förväntan faktiskt. 16 djur inklusive några tjurar. När han stängde dörrarna på bilen så kändes det så skönt. Vi har fullt i lagårn med djur. Det får ströas hela tiden, de äter som tusan och de där himla tjurarna alltså. Som blir större och större och lömskare och lömskare nä, de har jag velat bli av med länge!
Det är ju alltid lite sorgligt när det är djur som lämnar gården och vissa känner man mer för än andra. Den här gången åkte ett gäng avdankade mjölkkor. De som har varit med många år och som man hanterat på ett annat sätt. Det kändes ju lite sorgligt såklart. Men de klarar inte av det här med att gå som amko. Trodde att om de mjölkade 30-40 liter om dagen så skulle det klara galant att gå och dia en kalv i 6 månader, men icke. Det är som att kalvarna äter upp dom, de klara inte att hålla hullet. Trots bra foder och så. Men det var ingen av favoriterna som åkte, de har vi bestämt att ha kvar, som Lovis till exempel. Hon är ju en korsning med Brown Swiss som är lite mera köttiga än rena mjölkisar, och så en mjölkko till som alltid är rund och fin, trots kalv. Planen är ju att fasa ut mjölkdjuren helt och till slut bara ha köttraserna kvar. Några förstakalvare är kvar nu men de har små kalvar så de får gå kvar ett tag till med sin kalv.
Lilla P vinkar kossorna hejdå som vet mycket väl att det blir kött av kor. Vi tycker det är viktigt att barnen får vara med och se och förstå var maten kommer ifrån.
Lagomt till att vi kom in så rullar svägerskan in på gården. Ingen hjälp var i behov längre men de stannade ändå. Ännu en härlig vårvinterdag så gjorde upp en eld på gården och grillade korv och drack varm choklad. bara sådär.
Ungefär hur härligt som helst.
Vi pussade sedan pappan hejdå som åkte för eftermiddagsmjölkning och de andra drog sig hemåt.
Trötta efter en lite spännande morgon och utedag i korvos och solsken.
Bolibompa och mys här efter mat och nu ska det nattas barn.
Och efter en helg med den där vårvintern vi så längtat efter ska det nu komma en hel massa snö igen imorgon. TÄNK om de har fel, jag hoppas så…
Hoppas ni haft en fin helg ni också!