Jag klev som vanligt upp ensam igår morse när en tidig morgon hos kossorna väntade. Kajsa hund hängde med ut när jag i bara morgonrock sprang och satte motorvärmaren i bilen men lika fort med mig sprang hon in igen! Kylig morgon. Det åts frukost och gjordes klart för dagen och till slut var det dags att åka. Ställde mig och skrapade rutan på bilen när Kajsa plötsligt är vid mina fötter, fick hon ut med mig igen? Hon måste få ett ”varsågod” innan hon går ut genom en öppen dörr men ibland händer det ju att hon ”glömmer bort” det. Aja, hon var väl jättekissis tänkte jag. Så jag ropade lite på henen att hänga med in och vi sprang upp för trappen, öppnade dörren men där möts jag av Kajsa?? Och en ANNAN HUND springer in!!?? En Border collie var det som kom ur mörkret, sökte uppmärksamhet hos mig och hängde med in!
Halvt chockad där på tidiga morgonkvisten, vems är detta? Vart kommer den ifrån? Aldrig sett den tidigare. Väckte C som fick kliva upp och hålla koll på dessa två när jag nu måste åka.
Direkt ut på fejjan såklart, VEMS HUND?! Många delningar men ingen som hörde av sig. Timmarna gick och C kunde ju inte bara lämna hunden här och åka iväg heller! Man vet ju inte, rätt var det är biter han sönder hela huset! Och kallt var det ute så att sitta i en bil var ingen höjdare heller.
Men till slut kom ett samtal. En i grannbyn (flera kilometer bort) som var hundvakt. Han hade fått upp dörren på natten och dragit iväg. Därav att det tog så lång tid för ingen kände ju igen voffsingen!
Men slutet gott och C kunde lämna gården för att åka på jobb.
Men långdag på Borta-gården för mig och väl hemma slängde vi i oss lite mat och leta fram luciagrejer som jag och min syster hade som barn. De låg kvar i skåpet där de alltid varit, som tur var! Och efter att ha trixat lite med att tex knyta upp det på tok för långa lucialinnet med en hårsnodd i ryggen, fått liv i kronan och ett glitter runt magen på lillasyster som stenvägrade linne så åkte vi med en lyrisk pojke till Gammelmormor. Han satt i bilen med tänd krona, så nöjd över set mysiga skenet.
En suddig Lucia i decembermörkret.
Och så kom vi hem. Klockan hade passerat läggning så bums i säng med barn. Men vi var så trötta, både jag och C så även vi borstade tänder och gick och la oss. Klockan var väl sisådär åtta…
Lämnade kök och allt plock och kröp ner i sängen – Oo så skönt!
Och imorse ringde väckaren tidigt och en dag i många kallgrader har spenderats på Borta-gården.
Och nu, ska vi vänta in pappan med ett bad alla tre innan vi kör lite fredagsmys här hemma! En jobbhelg väntar mamman med lite julgodis hade jag tänkt försöka få till också!
Trevlig helg!
Mitt liv som bonde 