En innehållsrik fettisdag!

Min mor sa tidigt i år – kolla om du kan vara ledig på fettisdagen!

Visst gick det bra. Den lediga veckodagen planerades in idag.

Efter en förmiddag hemma där jag hann med något vårigt (tar det sen!) så åkte jag och barnen till den lediga mormorn.

Vi blev bjudna på våfflor till lunch och Lilla P hjälpte till med pyssel i ris innan vi gick ut i solen.

Den minsta bäddades ner i vagnen och slumrade några timmar medans vi andra åkte fort på skaren!

Lilla P intog sedan skotta-snö-läge med sin traktor och vagn (han kan roa sig i timmar) så slog vi oss vuxna ner mot en läsida, tände en brasa och njöt av en kaffekopp med näsan mot solen.

Till mellis gick vi in och fikade dagens måste – Semlan.

Jag hade tagit med mina hemmagjorda semlor, med egen mandelmassa och en massa grädde, mums!

Och där någonstans ringer C och meddelar att en kossa som kalvade i helgen inte verkar må så bra och veterinären är påväg.

Jag lämnar kidsen hos mormor och åker hem. Vi hjälps åt att ställa i ordning och ta in kossan i behandlingsboxen innan vet anlände.

Veterinären nästan jublade då hon såg att kossan satt fast i boxen. Tacksamt arbetsläge i en dikobesättning.

Livmoderinflammation var problemet så lite smärtlindring och penicillin blev behandlingen.

Tillbaka och hämta barn och sedan snabbt hem och så byttes det om, pjäxor istället för springskor på fötterna och så de där skidorna för första (!) gången i år! En tur innan mörkret föll helt.

Skaren är ju helt perfekt nu. Att knäppa på sig skateskidor bara så kan man ju åka precis vart som helst! Ingen valla bara skatetag.

Susade ner på lägdorna och flög över sjön!

Men innan jag var hemma igen….De där susandet nerför är inte lika drömmigt uppför…

Var precis så slut som man bara blir efter en skidtur, speciellt den första skidturen! Det är mjölksyra i varenda muskeln och det är snudd på blodsmak i munnen.

Men ack så härligt!

”Det är ju nått fel på dig” säger C när jag kommer in, euforisk över att ha stått på skidor men så slut som jag inte känt mig på länge. Han fattar inte helt enkelt. Den där endorfinkicken man får och som ger det där lilla extra när den kommer från något man älskar att göra.

Men nu är denna långa, innehållsrika dagen till ända.

Imorgon väntas borta-jobb för mig. Trevlig kväll!