Dunbollar på gården!

Och så hade de där långa 21 dagarna gått.

Dag 21 kom och inte ett liv. Det brukar ju pipas inifrån äggen (så coolt!), och nån som är snabb ut men icke. Trodde för en stund att allt gått på tok, ingen lever! Men på kvällen var det ett litet pick i alla fall så vi väntade oss en kyckling åtminstone till morgonen.

Vi fick fortsätta vänta morgonen efter, ingen kyckling. Jag var värre än barnen ett tag där att springa och kika om det hänt något. Till slut var det hålpick i 8/9 och INGEN hade tagit sig ut! Snacka om att dra på sig, allihopa!

Men till slut! Vi stod som klistrade alla tre och såg hur den första kämpade sig ur sitt skal. Tänk att efter flera års kläckning så är man lika ivrig! Och det är lika häftigt som första gången!

Och när de startskottet hade gått bara ploppade det fram kycklingar! Så 8/9 kläcktes, det sista kom det aldrig någon ur. Jag tog bort 5 ägg också vid en lysning som inte var befruktade, tråkigt att det var så många men det är sånt som händer. En av kycklingarna dog första natten också, den var svag redan från kläcket.

Så nu har vi sju superfina dunbollar!

Varav tre är rena Silveruddsblå, som lägger gröna ägg.

De är grå/svarta.

Och de andra är Blomme från kollegor från grannbyn. Såå fina!

Och det festliga är att de fick ägg av mig i fjol som de kläckte fram från och en av kycklingarna är helt gul och har fjädrar på benen så det är förmodligen ett barnbarn då från våra egna, med brahma-gener.