En heldag med vab idag. Men med pigga barn. Hedvig äntligen feberfri.
Så förmiddagen var vi ute hela familjen och gjorde ladugården. Det skrapades och halmades och kossan med livmoderinflammation fick spruta 3/5. Hon är mycket piggare redan så vi är ganska säkra på att detta kommer att gå vägen. Skönt.
Där kring lunch anlände sedan en djurtransport och vi gick ut alla igen. Fjolårets tjurkalvar var det som skulle åka iväg. Efter en höst och vinter med totalstopp i både slakt och livdjursförmedling så verkar det nu ha börjat lossna lite, i alla fall här.
De som åkte var alltså tjurkalvar som var mellan 6mån och 1 år. Och dessa åker till liv. Alltså till en annan gård som har tjuruppfödning som kommer ta hand om dessa tills de är sådär bamsestora och slaktklar.
Vi har ju dikor. Och planen är att sälja iväg kalvarna när de är avvanda från mamman. Först och främst tjurarna och sedan kan man ju reglera hur många kvigor man har kvar, hur stor rekrytering man ska ha. Men vi har inte riktigt kommit till detta valet än. Förra året blev vi inte av med några kalvar alls då markanden var så mättad. Så vi har haft kvar allt. Det blir ju lite krångligt, eller platskrävande med dessa tjurar. De måste ju vara för sig själva från det att de skiljs från mamman (6mån). För där i kring blir de könsmogna och då vill man ju inte ha de tillsammans med jämnåriga småkvigor…
Men nu har alltså några småkillar lämnat gården för att få växa upp hos någon annan.
Så nu är det sju tjurar kvar, modell större som får växa klart hemma hos oss.
Precis när kalvarna var lastade så ringer telefonen och C blir utringd för snöröjning.
Sen har resten av dagen varit mamma och barn mys. Vi har bakat bröd – världens enklaste också! Jag måste dela med mig till er någon dag!
Trevlig kväll!
Mitt liv som bonde 