Bakslag på våren.

En dag om året kommer ett litet ”bakslag” för mig. Jag älskar våren och allt som hör till, ljuset, de varmare graderna, uppvaknandet av naturen och ja, hela årstidsbytet. Men. Jag har sett att en dag om året, just precis denna tid så slår det över på nått vis.

Tiden innan ALLT drar igång. Eftersom att våren är kort så blir det så himla intensivt. Det ska stängslas till djuren, ett vårbruk ska igång och hinnas göras klart så fort som möjligt, växthus ska göras i ordning, pallkragar och odlingsbädd. Samtidigt som de dagliga rutinerna ska få plats. Nu när det är precis innan allt detta ska göras så borde jag börja med nått i alla fall så inte verkligen allt överlappar varandra och allt blir en klump av ”jag hinner inte med mig”. Men det blir liksom bara att jag vankar av och an på gården och kan liksom inte förmå mig att börja nånstans istället. Och så blir man lite moloken där man går och tycker man ”slösar” en så fin dag på, ja ingenting i slutändan.

Men lite skrap på den där bänken där ute och skräpplockande blev det istället den där söndagen på gården. Och det är ju ändå nått.

Igår däremot var en bättre dag! Hemmadag för C och vi hade det himla härligt. Tre kalvar har nu ploppat ut varav två igår så vi flyttade över kalv och ko till ”Barn- avdelningen”.

Jag menar söthetsnivån på det här! Liten föser liten!

Nyströat och mjölkkorna 439 och 430 är nu ”friskförklarade” eller har återhämtat sig så pass efter sin tuffare period som dikomamma och har fått flyttat till de andra korna. Deras VIP-avdelning behövs nu till nyblivna ko-mammor.

Hedvig med ett nyhittat snacks. En saltstensbit från korna!
Och påfyllning av mineraler.

Det blev även en sån här tur. Oerhört efterlängtad. Och premiär med tunna springtights!

Så måndagen överglänste den där konstiga söndagen och nu är vi på banan igen, hoppas jag. Vi gör det vi hinner på dagarna här hemma med mina små. Får påminna mig såna där småstressiga stunder att jag ju faktiskt har det helt underbart som får vara helhemma den här tiden på året med de där tre små jag älskar så, än om det är tufft vissa gånger. Och som Emmeli (dromgårdsliv.se)så bra sa – Min vardag är mina barns uppväxt. De orden har jag tagit till mig och är så himla bra att tänka på ibland.

Idag är det ju också kycklingdag! Tre veckor har gått och nu hoppas vi att det är några krabater som är redo att ta sig ut ur äggen!