Kategori: Bondelivet

Sommarhelg.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Borta-jobb, Hedvig 1 år, Lilla P 3år

Det är sommar, det är varmt och just nu sitter jag på lunch på Borta-jobbet.

Ledig helg men full håll-i-gång ändå. Ganska lugnt på gården, förutom vanligt plock (och panik över betesmarker) men annars. Vi ska skörda mera nästa vecka. Men annars så har vi som sagt haft Fanny på snabbvisit, farfar Hans har fått jobb från ena dagen till andra så just nu är han och jobbar hårt på en stoor båt i de Norska vattnet. Pappan har mycket Borta-jobb som vanligt och vi försöker rodda här hemma. Barnens lilla kusin med föräldra har varit hit och även ett snabbt besök igår av ”Finlands-gänget”, C’s farmor och farbror. ”Gammelfarmor” som inte riktigt stämmer egentligen men passar väldigt bra ändå.

Hjälp av proffsskruvare får man om en slang på balklämman går sönder också.

Och så en ljuvlig sommarkväll hos mormorn och morfarn med middag för hela gänget.

Den här veckan är det ”fest-vecka”! C har sin 30-fest så lite, eller rätt så mycket står på att-göra-listan inför den. Men å vad himla roligt det ska bli, att bjuda hit en massa vänner och ha trevligt!

Nej, nu ska här arbetas igen. Lite glest mellan inläggen har det minsann blivit men ibland blir det så, sånt som går lite upp och ner helt enkelt!

Ha det fint så länge!

 

Ett lyckat kläck, igen!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Hönsen

Tack alla ni för den fina responsen på föregående inlägg om torkan, och tack för alla delningar ni gjort från min facebooksida – Mittlivsombonde

Helgen då? Ja den har innehållit lite av varje här på gården. Putsning, Fanny-besök, barnkalas och lite sånt smått och gott.

Och i slutet av veckan så kom ju de där små dunbollarna vi väntat på i tre veckor, kycklingarna!

 

Helt bedårande fina med olika mönster på de olika raserna. 12 av 14 kläcktes! Dessa här ovan älskade brahmor. Fjädrar på benen redan som nykläckta.   De fick komma ut en sväng idag och Lilla P tyckte de skulle få åka en sväng på cykeln… Mamman stoppade det hela, tror inte de små uppskattar det lika mycket som Lilla pojken..

MMammorna till de större kycklingarna blev genast intresserade av fler små pip men de ska få vara för sig själv de här nya nu.

De fina grå som är isbar (Silveruddsblå) och lägger gröna ägg. Två av dom sex äggen var de som inte kläcktes. Obefruktade gissar jag på då jag inte sett något i dom när jag lyst äggen under kläcktes gång men inte haft hjärta eller kunskap riktigt att vilja ta ur så de fick hänga med hela vägen ändå!

Och så denna charmiga krabat! La in två av mina egna ägg för att fylla upp. Tuppen Knut är faverollblandning och har tofsar på ”kinderna” och det har ärvts ner till denna!

Hur underbar liksom!? Ser ut som riktiga fluffkinder! 😍

Så himla roligt med ett lyckat kläck, igen!

Nu ska jag lägga två busiga barn och sedan ut för lite kvällsjobb på gården tänkte jag.

Hoppas ni också haft en fin helg!

Torkan – den drabbar oss ALLA!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Förklaring av syssla, Mat

Torkan. Den har väl inte undgått någon.

Bönderna står i panik medans semeterfirarna jublar av det fina vädret, vilken sommar! Blommorna på balkongen får man vattna lite mer och vissa kanske sätter en sprinkler på den torra gräsmattan.

För 150 år sedan skulle detta kallas hungersnöd. Akut krisår. Ingen skulle fått ihop de skördar som krävs att hålla folk och fä vid liv. Sin lilla andel av spannmål att baka bröd av och grönsaker och de där korna man skulle mjölka ja hon skulle man inte haft mat till. Men alla skulle vara i samma sits, hjälpa varandra att försöka överleva en lång vinter ett nödår som detta.

Men idag kopplar vi inte ihop det. Ja bönderna är i kris men vi andra. Vi går och handlar mat på affären ändå ju.

Men detta drabbar faktiskt alla. Alla som äter mat. Oavsett om man bor i en lägenhet i stan, är vegetarian, vegan eller köttätare.

För allt vi äter kommer ju från jorden, från det som nu är i torka, det som inte växer. Mat till djur som ger oss mjölk och kött, grönsaker av alla de slag, potatis, spannmål till mjöl och bröd.

Det som är mest skrämmande tycker jag att mat kommer det att finnas ändå. Priserna kommer förmodligen gå upp på många varor – bristvara – priserna höjs. Men mat kommer det att finnas, det kommer väl bara att importeras mer, där det inte är brist. Importen som hotar redan nu. Och på ett vis så är ju det bra. Att det inte blir som för 200 år sedan att många stryker med ett sånt här år, men en stor nackdel är det för Sverige och vår mat. Lantbruket har det nog tufft idag att färska konkurrera mot den billigare importen som konsumenten gärna väljer och ett år som detta då importen kanske kommer in ännu större utsträckning ja då har vi problem.

Många slaktar redan nu bort djur för att klara det lilla foder man har. Andra kommer det inte räcka för och att köpa in kommer att bli för dyrt (om det ens kommer att finnas att få tag på) så många kanske väljer att lägga ner. Detta betyder ännu mindre svenskproducerad mat! Vill vi det? Vill vi inte kunna köpa mat som är producerad här i vårt land? Som inte har åkt jorden runt, är besprutad med vad vet jag, och antibiotikarester i både det ena och det andra?

Det är NI som väljer. Ja, det är faktiskt det. Era val i butiken sätter efterfrågan på vad som ska produceras. Tänk en gång till innan det är priset på hyllan som styr er. Vad får detta för konsekvens? Att jag väljer det billigare alternativet? Jo, att det hotar vår svenska livsmedelsproduktion. Jobbmöjligheter och den biologiska mångfalden! Vi ska ta vara på vår fina jordbruksmark, låta betande djur hålla obrukbar mark öppen och i fint skick. Och kunna producera det vi ska äta inom vårt land.

Eller hur?

Så det är inte bara bönderna som är i kris, det är Sverige som är i kris i denna torka. Och ni är viktigare än någonsin. Era val gör skillnad!

Och har ni en åkerplätt, lite mark som inte används till något särskilt, hör med er lokala lantbrukare om han vill ta reda på gräset, varje grässtrå behövs nu!

Så gör vad ni kan för att hjälpa både bönder och att säkra svensk mat!

/Bonde i stress

 

Ni får gärna dela detta inlägg om ni vill, så fler kan förstå!

Stabilt svanbo i junikväll.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Borta-jobb, Förklaring av syssla

En kväll i Juni.

Farfar Hans och jag gick ner till grannens båt och rodde ut. Så länge sedan jag satt i en liten eka?! När vi var mindre rodde vi ofta över sjön för att bada. Konstigt nog så finns det ETT ställe på vår sjö som har sandbotten, resten är bara dy och lera och man sjunker ner till knäna. Gissa hur gärna jag och min syster velat ha badstrand bara nedanför gården? En presenning på botten pappa! Och sand! Och en brygga!

Det blev aldrig någon badplats, men duktiga på att ro har vi blivit istället!

Men nu fick farfar Hans stå för kaptenjobbet.

Jag stängslade ju det sista härom dagen och nu skulle stolp sättas ut i vattnet. Just här har jag aldrig varit ut och stängslat då vi ju delar av en stor fålla som är sådd på ena delen där vi inte vill att de ska gå nu. Och här är botten den värsta på hela sjön! Jag tror man skulle försvinna om man klev ut i detta.. Det är sånt himla lågvatten också och ni vet vad jag sa om dybotten så en båt var ett måste. Lite spännande blev det då båten till slut inte kom längre in i sjögräset och det fortfarande var typ 20-30m in till land. Allt bara låg och gungade, det såg ut som att det bar men det var liksom bara tjockt gräs som en kaka.

Men vad göra, ganska grunt ändå och man vet ju inte hur långt korna går/simmar så stolpen måste ut om vi inte vill ha några rymmare. Vi styrde kosan mot det etablerade svanboet som varit på samma ställe i många år, men i år har ingen häckat där och det borde ju vara lite stabilt? Höll i mig i åran och gick försiktigt på det svajiga gräset och hoppade till boet, och mycket riktigt, stabilt! 

Detta ligger alltså vanligtvis omringat av vatten. Och vattenlinjen brukar gå till de där björkarna där bakom mig. Galet!

Men sen insåg jag att det där svajiga gräset låg som en kaka som bar mig! Så jag gick med försiktiga steg in med tråden en bit och satte en stolpe till.

Hans satt i båten och väntade med kameran utifall jag skulle drutta igenom. Men hans önskning slog inte in! Kom tillbaka till båten torr!

Titta så rent, öppet och snyggt korna håller det här nere vid strandkanten.

När stolpen längst ut var nedslagen från båten så gick vi hemåt. Uppför branta betetet som svärfar tyckte var lite jobbigt tror jag, helt plötsligt så var utsikten så fin att stanna och titta på…!

Sedan en promenad med gänget. Älskar att gå först i ledet och visa vägen till nytt gräs.

Kvällsjobb alltså. Tur att kvällarna är ljusa så länge. Tror jag kom in efter 23 men det är ändå dagsljust.

Igår hemmajobbardag. Körde ihop balar och kollade stängselfel. Kviggänget kom ju ut häromdagen när de fått ny fålla så något stort misstänkes eftersom att alla var ute, typ älg som gått genom tråden eller nått. Men ännu ”enklare” var det. En knopp på en hörnstolpe hade gttt sönder av den tjocka, spända tråden så en låg på backen. Bara att sätta upp den igen men lite rejälare så var det fixat!

Så nu kan de beta på den andra sidan. Denna stora lägdan vi har som vi stängslat in i år.

Och idag Borta-jobb för min del igen. Men pappan var hemma! Kors i taket! Perfekt då Hedvig är dunderförkyld med lite feber också så igen föris för dom idag, så pappan fick vabba.

Tror de har haft en mysig dag, bara barn och pappan en hel dag, det hör inte till vanligheterna.

Och nu ska vi NJUTA fredagkväll. Vi är alla hemma, inget sent gårdsjobb ska göras utan vi ska umgås, ta ett glas vin och äta choklad. Köpte lite glass också att bjuda på som jag ska äta ”till” grädden…

Hoppas ni får en fin helg!

 

Gult för Barncanserfonden.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Borta-jobb, Skörd, Skörd 2018

Vilken himla himla tur, att jag vaknade piggare idag!

Sömn alltså, det oslagbart bästa mot opigg kropp.

Senaste dagarna har det alltid varit kvällsjobb. Men igår gick det bara inte, kroppen sa ifrån. Så en tidigare kväll i säng och det gjorde susen.

Snuvig än javisst, men inte mer än så!

En av sysslorna nu är att köra ihop alla balar som gjordes nu på första skörden. Vi ställer de bara efter kanten nu så vi kan få ut gödning så fort som möjligt så om det skulle komma lite regn så regnar det ner på en gång och jorden får lite kraft.

Vi har i år gjort ett gäng gula balar. Plasten är lite dyrare och den slanten går till Barncanserfonden. Det är ändå nånting vi måste köpa och att då kunna bidra till något viktigt ja det gör det bara självklart ❤

Och i eftermiddag innan maten så åkte vi på Andra sidan, badplatsen och badpremiärade! Kändes fint att göra något som inte är jobbrelaterat precis hela tiden.

Och nu sover de gott och jag och farfar Hans ska ut i båten, stängsla för simmare. Kosimmare alltså..!

Ha en fin kväll!