Kategori: Lilla P 1.5 år

Godkväll.

Åh, en sån dag. Det har kräksnöat nonstop. Nog har det kommit en decimeter till bara inatt. Men nu har det övergått i blötsnö. Vi gick ut en sväng. Kossorna fick vatten och vi skottade fram bilarna som såg ut som snöbollar. Pappan skottade till grannar uppe i byn och lämnade sedan över trakorn till oss, mig och Lilla P.

När det sedan var dags för lunch gick jag och Lilla P in och fixade det. Pappan skulle en snabbis och lämna en järnplatta som de skulle göras flera utav och sedan komma hem, trodde jag. Vi väntade och väntade. Grejen var att vagnen låg i bilen som han hade och han har ingen telefon för tillfället. Frustrationen växte hos preggot. Ringde till potentiell kaffebjudare och mycket riktigt så var han där. På kaffe hos en bondekollega. Inget fel i det men just då tyckte hormonbomben att det var himla onödigt, kom hem med vagnen! Som pricken över i så ringde de minuten senare och sa att järnplattorna var klara att hämta (snacka om snabbt jobbat!) men inte fick jag tag i karln och kunde meddela det så han kunde ta med dom på en gång!

Ja såna här struntsaker egentligen, brinner lilla jag av för just nu. Så här var det verkligen inte när Lilla P låg i magen! Men mycket är annorlunda med denna graviditet och detta är ett av det.

Hur som helst så kom pappan hem och den Lilla somnade bums ute i vagnen på altanen. Den där pappan tar mig inte riktigt på allvar när jag blir irriterad på han sådär och tur är väl det. Det hela brukar sluta med att vi står och skrattar. Jag fortfarande rykande inombords men skrattar utåt för att det är så dumt!

Så vi gick ut igen tillsammans, ej sura miner från mamman längre, typ. Och hjälptes åt med en port. Hålla, mäta, svetsa. Och lagomt till Lilla P vaknade så gick vi in, åt lite mellis sedan drog mamman iväg. Eftermiddagsmjölkning på andra gården. Stressigt iväg och innan var jag tvungen att kuta in på affärn och raffa åt mig en falukorv (så det fanns något att göra mat av när jag kom hem) och så hämta de där nedrans järnplattorna. Oplogat var det halva vägen också.

Aja, fram kom jag och avverkade en mjölkning. Det var ett tag sedan jag var här nu och mjölkarbältet fick ställas ut lite för att nå runt magen.

Det lite kämpiga med denna mjölkning var att de där onda fogarna jag inte känt något av på länge nu kom tillbaka. Det gick ju bra att genomföra passet men som sagt det kändes. Det verkar komma och gå det här så det är bara att hoppas att det inte blir så hemskt.

Lagade iordning den där korven med 72% kött ,från den där charken som gör massa gott och jag inte minns namnet på nu, direkt när jag kom hem. Pappan höll på att lägga Lilla P och jag hoppade snabbt in i duschen medans makaronerna kokade. Sen pustades det ut. Middagen åts efter åtta i soffan. Jag vet inte vart iden har tagit vägen sedan dess för nu är hon ju jättesen! Och ikväll blev det en sån där ”lämna-dag”. Disken står framme och det är fulla maskinen med ren disk. Men det tar vi imorgonbitti.

Nu är det godnatt, godnatt!