Surpuppa med ett skratt

Godkväll.

Åh, en sån dag. Det har kräksnöat nonstop. Nog har det kommit en decimeter till bara inatt. Men nu har det övergått i blötsnö. Vi gick ut en sväng. Kossorna fick vatten och vi skottade fram bilarna som såg ut som snöbollar. Pappan skottade till grannar uppe i byn och lämnade sedan över trakorn till oss, mig och Lilla P.

15044847_10211343286605833_1148738766_o 15045364_10211343286405828_1929130517_o15044831_10211343286285825_1448244757_o

När det sedan var dags för lunch gick jag och Lilla P in och fixade det. Pappan skulle en snabbis och lämna en järnplatta som de skulle göras flera utav och sedan komma hem, trodde jag. Vi väntade och väntade. Grejen var att vagnen låg i bilen som han hade och han har ingen telefon för tillfället. Frustrationen växte hos preggot. Ringde till potentiell kaffebjudare och mycket riktigt så var han där. På kaffe hos en bondekollega. Inget fel i det men just då tyckte hormonbomben att det var himla onödigt, kom hem med vagnen! Som pricken över i så ringde de minuten senare och sa att järnplattorna var klara att hämta (snacka om snabbt jobbat!) men inte fick jag tag i karln och kunde meddela det så han kunde ta med dom på en gång!

Ja såna här struntsaker egentligen, brinner lilla jag av för just nu. Så här var det verkligen inte när Lilla P låg i magen! Men mycket är annorlunda med denna graviditet och detta är ett av det.

Hur som helst så kom pappan hem och den Lilla somnade bums ute i vagnen på altanen. Den där pappan tar mig inte riktigt på allvar när jag blir irriterad på han sådär och tur är väl det. Det hela brukar sluta med att vi står och skrattar. Jag fortfarande rykande inombords men skrattar utåt för att det är så dumt!

Så vi gick ut igen tillsammans, ej sura miner från mamman längre, typ. Och hjälptes åt med en port. Hålla, mäta, svetsa. Och lagomt till Lilla P vaknade så gick vi in, åt lite mellis sedan drog mamman iväg. Eftermiddagsmjölkning på andra gården. Stressigt iväg och innan var jag tvungen att kuta in på affärn och raffa åt mig en falukorv (så det fanns något att göra mat av när jag kom hem) och så hämta de där nedrans järnplattorna. Oplogat var det halva vägen också.

Aja, fram kom jag och avverkade en mjölkning. Det var ett tag sedan jag var här nu och mjölkarbältet fick ställas ut lite för att nå runt magen.

15052065_10211343285605808_1211096726_o

Det lite kämpiga med denna mjölkning var att de där onda fogarna jag inte känt något av på länge nu kom tillbaka. Det gick ju bra att genomföra passet men som sagt det kändes. Det verkar komma och gå det här så det är bara att hoppas att det inte blir så hemskt.

Lagade iordning den där korven med 72% kött ,från den där charken som gör massa gott och jag inte minns namnet på nu, direkt när jag kom hem. Pappan höll på att lägga Lilla P och jag hoppade snabbt in i duschen medans makaronerna kokade. Sen pustades det ut. Middagen åts efter åtta i soffan. Jag vet inte vart iden har tagit vägen sedan dess för nu är hon ju jättesen! Och ikväll blev det en sån där ”lämna-dag”. Disken står framme och det är fulla maskinen med ren disk. Men det tar vi imorgonbitti.

Nu är det godnatt, godnatt!

Knyckla ihop och kasta bort.

Det här har varit en sån där dag som man bara vill knyckla ihop och kasta bort. Större delen av den i alla fall.

Jag åkte uppåt till stan den här gången. Körde lugnt och försiktigt i detta väglag. Ingen stress alls. Mobilärenden som skulle göras. Jag tog såklart med min lille snorige, men all bättre Lilla. Nån timme bara tänkte jag så är vi påväg hem igen. Men icke. Orkar inte ens gå in på detaljer men dyrare än väntat, beslut att ta ensam och så en härlig dos preggo-hormoner på det. Tur att Lilla P hade sånt tålamod ändå! Tröttnos på slutet men inte aalls konstigt!

Kommer hem, trött, less, hungrig och på dåligt humör. Den snabba förmiddagsturen blev en heldag. Men en kram från pappan och lite fika i magen gjorde susen så vi klädde på oss och gick ut alla tre.

Hjälpte pappan att få upp en port, och började köra balar till djuren. Men så kom en snickare och min far som skulle kika på vårt hustak. Så vi pausade balkörandet för att höra domen. Men det såg bättre ut än väntat och inget panikbyte behövs göras nu ”innan vintern”. Tur det, men det är högaktuellt så inom en snar framtid i alla fall.

Morfarn stannade inne med den Lilla sedan så sprang jag ut och körde klart mat till alla djur. Så den Lilla fick röra sig lite i dag och inte bara sitta i bil, vagn och traktor. Jo han sprang ju omkring i lagårn lite också när vi grejade med porten. Kanske bra också att han blivit ”tvingad” att ta det lite lugnt idag så förkylningen ger med sig fortare.

Middag lite sent och så bums i säng för den Lilla. Kom ner i köket när han somnat. Och hade ingen lust överhuvudtaget att ta tag i kvällsstädningen. Middag, leksaker och ja vardagen helt enkel. Ett kort övervägande att skita i det hela. Man behöver inte hålla undan varje dag! Men jag avskyr att komma ner på morgonen till stök. Så ett snabbt svep blev det och gud så skönt att få det gjort. Blåst på grejer, en surrande diskmaskin och så flög det in en tvätt i tvättmaskinen också och sen duns i soffan. Pappan har kommit in efter kvällsjobb ute i lagårn och det är dags att krypa ner i sängen. Ögonen går i kors!

Så en dag som inte alls blev som tänkt, mycket sämre med sura miner och frustrerande mamma. Men med ett bättre avslut. Så god natt!IMG_1151

Hostig och innepyssel.

Här har det sovits lite dåligt inatt. Det har hostats och hostats och hostats, av den Lilla i familjen.

Så det blev en hemmadag för oss idag. Han är pigg i övrigt men den där envisa torrhostan ställer till det alltså. Vagnen var kvar på dagis så mitt-i-dagen-sovningen blev inne. Vilket bara det var konstigt, att lägga sig i sängen, mitt i dagen! Han sover ju alltid, alltid ute den där ungen. Men det blev en riktigt kortissovning då hostan väckte han hela tiden,  stackarn. Men det positiva vi märkt är att kruppen han haft inte alls syns till så om den redan växt bort är ju toppen!

Hur som helst så har vi varit hemma och kurerat idag. Förmiddagen i traktorn en stund för att lasta balar till en hästbonde vi säljer foder åt och så hjälpa pappan lite med en stor port som ska fixas och sättas upp.

Men annars har vi pysslat mest med sånt här;

IMG_4227 IMG_4229 IMG_4234

Det har blåst snöstorm ute så innepyssel har inte suttit fel.

Och det tillhörande vardagsplocket fick jag såklart hjälp med. Disk ut och in i diskmaskinen tex är ju jätteroligt om man är 1.5! Han tyckte visst också att ”Raffis” och tutte skulle diskas också.

IMG_4238

Men sen var det någon som snabbt ångrade sig..

IMG_4239  IMG_4241

Och är det kväll. Pappan är ute i stormen och grejar med porten, tror jag. Han var in och åt middag tillsammans med oss i alla fall. Jag kryper in under filten, eldar på livet i köket i vedspisen och hoppas att govärmen ska sprida sig in till mig här i det kallaste vardagsrummet. Speciellt kallt blir det nu då det blåser från det hållet! Det är nästan så gardinerna flaggar… Det där med en liten kamin alltså, en stor dröm…

Men en tekopp värmer gott den med så med den önskar jag god kväll!

Samlad trupp.

Han är hemma. Min man och pappan till mitt barn, snart till mina två barn.

Så himla skönt att det gått bra. Han tog det lugnt. Stannade och sov när han kände att det behövdes så han kom hem först mitt på dagen. Hellre det än att stressa hem efter 200 mil och osäkert väglag.

Så istället för att börja tidigt i morse så åkte jag på jobbet efter att skjutsat Lilla P på Järnsta. Då C inte hade kommit hem och kunde skjutsa.

Någon tyckte det var helfestligt att det var vitt på backen! Andra November och första snön.IMG_4154 IMG_4156 IMG_4157 

-Kul med snö mamma!

Så vi träffade inte pappan förrän nu i eftermiddag, efter jobb och dagis; Kramkalas!

Vi åt middag och sedan höll jag på att somna på soffan. Så. Himla. Trött. Det har gått bättre med tröttheten tycker jag den senaste tiden men jag tror att det var känslan av att C har kommit hem. Jag kunde slappna av. Det har varit rätt körigt om man säger så. Med Borta-jobb, hemma-jobb och pusslande med en Liten. Och så är jag ju preggo också!

Så vi tog ett kvällsbad tillsammans Lilla P och jag. Sen läggdags för den Lilla och nu kvällsmys för de vuxna. Med den härliga känslan av att vara ledig från Borta-jobb imorgon. Lilla P är ledig från dagis också och så är såklart pappan hemma.

En sån härlig kväll alltså! Vi är samlad trupp här hemma ❤

Bortadag blev hemmadag.

Den planerade Bortadagen blev en hemmadag. Allt för mycket att göra på gården helt enkelt.

Så jag skjutsade Lilla P på Järnsta, där de skulle ha fotografering idag! Min lilla stora unge, och så åkte jag hem och drog igång.

Efter x-antal timmar var det halmat överallt, kört balar både ute och inne (svettigt trångt med traktorn!) och skrapat i skrapgången. Det var allt som skulle göras helt enkelt. Och efter klämda, halvstukade fingrar och en grind i huvudet så var jag klar med utesysslorna och kunde äntligen gå in och äta mat!

Vedspisen gick jobba sig varm i köket och den lite halvfrusna mamman satt där med lite administrativt.

Jag älskar ju att ha med mig Lilla P i jobbet och tycker att det är viktigt och värdefullt att han får vara med men samtidigt är det himla skönt att kunna jobba helt fritt. Och det tog ju sin tid ändå idag.

Jag hämtade hem min Lilla lite tidigare på eftermiddagen när jag var klar med jobbet. Och så har vi haft en trevlig eftermiddag. Lagade mat och medans det stod och  puttrade så drog mamman av ett träningspass i köket.

Träningspassen anpassas mer och mer allteftersom att magen växer. Vecka 23 är jag mitt i nu och utfall och hopp är det slut med och armhävningarna görs på knäna. Så viktigt att orka hålla ihop magen och går inte det (magen blir spetsig) så är det för tungt helt enkelt och buktrycket för stort. Men att ge upp träningen finns inte på kartan! Det går att anpassa precis hela vägen och det mår både kropp, knopp och bäbis bra av!

IMG_4137 IMG_4139 IMG_4140

Lilla P tyckte det var halvkonstigt det där med med pipande kameran på självutlösning, därav den förvånade blicken.

Och nu ska jag sova. Stormen har anlänt även här nu, det viner runt husknuten. Jag vet inte om det är regn eller snö eller kanske något mellanting som kommer från den svarta himlen men någon nederbörd är det i alla fall. Usch och fy vilken dålig tajming det var på detta alltså. C sitter ju i en bil påväg norrut i detta nu och beräknas komma hem i morgonbitti. Måtte det gå bra efter vägen!

Nä ett försök till att sova och så ringa en sväng till till den där mannen och säga godnatt och kör försiktigt!