Uppdatering om tredje hjärtat i magen.

Hur går det nu med magen egentligen? Hur mår du?

Tja, jag har mått illa och spytt dagligen till typ nu. Det har alltså inte velat släppa. Men bara nu, senaste veckan har det som dämpats lite och jag hoppas att det nu går åt rätt håll.

Något annat som hänt i veckan är;

Det har sagt plopp! En magen har hoppat fram.

Det är full rulle där inne. Nog har jag känt rörelser länge men nu är det rena rama gympapassen som körs! Vilket vi också fick se på det där efterlängtade ultraljudet för ett tag sedan. Sprattel och vinkningar och det där underbara lilla tickande hjärtat som såg ut att må hur gott som helst, till skillnad från sin mamma. Men så himla skönt det är att få det bekräftat, att åtminstone min lilla inneboende verkar ha det fint. Då kan jag ta och orka med illamåendet ett tag till.

Vi har ju faktiskt tippat över halvtid också. Det känns ändå som att det går i en himla fart!

Lite smått panikkänsla dock över att det börjar kännas i de där fogarna redan… Men det är ju bara att vänta och se hur det utvecklar sig, eller kanske det inte blir värre än såhär på ett tag? Vi får hoppas.

En liten uppdatering om den växande magen. Nu har vi tagit helg, jag och barn i alla fall. Pappa C kör på som vanligt. Det kom världens regn igår på det vi hade slagit som är tänkt att balas imorgon… Får väl se hur det har torkat.

God natt från mig!

Gråa hårstrån och lyckorus i hjärtat.

Ledig dag från Borta-gården.

Pappan åkte innan vi vaknade imorse. Vi åt frukost, gröt faktiskt, igen. Preggomammans matvanor har blivit lite annorlunda och den annars stående gröten, som vi äter typ 365 dagar om året i olika varianter har varit utbytt mot myssli med iskall mjölk och en klick sylt(!) nästan varje morgon. Men nu så, börjar ordningen bli återställd och en gröttallrik känns okej även för den illamående mamman.

Sen tog vi en korg och gick mot skogen. Svampletning!

Det första vi stötte på var dock en död liten ekorre. Där ville gärna Hedvig stå istället för att gå in i skogen. ”Mamma, klappa den”. Nje, det tyckte inte mamman var en så bra idé…

Inte en enda svamp blev det i korgen. Fröken H har jag väl nämt förut är ingen riktig skogsmänniska… Att gå bland pinnar som ligger i vägen och skrapar en på armen är inte hennes favoritsyssla. Men vi måste ju ta oss ut i skogen för att hon också ska förhoppningsvis ska börja gilla det, men det blir då inte så långa stunder. Det tär lite på oss alla till slut. Tålamodet bla…

Vi tog en låång vila. En väldigt varm dag idag och jag hade väl som plan att greja lite ute medans barnen vilade och sov men nä, jag tog tillfället i akt och vilade jag med. Så himla skönt faktiskt. jag måste börja lyssna lite på kroppen nu. Jag är ju faktiskt gravid!

Vi har faktiskt passerat halvtid nu! Byxor börjar bli trånga att knäppa och en hårsnodd får agera där emellan på vissa. Inte långt till att börja plocka fram de där preggobyxorna nu med andra ord.

Efter en snabbis in på affärn med överspeedade barn som fått långvila idag landade vi på badplatsen. Ljuvligt! Lyckliga barn som badade gärnet men jag satt mest och doppade fötterna från bryggan och njöt av synen – lyckliga barn.

Lycklig hund också såklart.

Vilken sensommardag!

Inte alls fått mycket ”vettigt” gjort. Men en sån här dag behövs också. Bara hemma, med barnen. Den har gett både några gråa hårstrån och lyckorus i hjärtat. Precis som det ska vara med småbarn.

Nu säger vi trevlig kväll. Imorogn väntas ett sånt där spännande möte igen innan en eftermiddag på Borta-gården.

Skörd, festligheter och rymmande djur?

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja med detta inlägg.

Några dagar sedan vi hördes senast och då var en fullspäckad vecka att vänta, och så blev det också. Men det har ändå flutit på rätt bra. Många timmar borta för C, skörd på borta-gård för mig också och med hjälp av både mor- och farföräldrar har vardagen löst sig fint.

Igår hade jag lite tid att påta lite här hemma på gården. Typ klippa gräset (kanske sista gången?), stöka undan sånt man gått och stört sig på länge och haft en lugn hemmadag med barnen helt enkelt. Trots att det egentligen ser värre ut än någonsin med allt bråte och sånt efter rivning av ladugård och bagarstuga som faktiskt är påbörjad också.

Vi avslutade i alla fall lördagskvällen på så mysigt 30-års fest hos en bästa kompis! C kom hem i tid och vi gjorde oss lite fina för en kväll tillsammans med goda vänner och bekanta. Att vi fick det där otroligt tråkiga samtalet där mitt i om att djur var lösa och vi var tvungen att lämna och söka djur var nästan skrattretande. Som att dom VET när vi har planerat någonting. Hur många gånger har vi gjort något planerat tillsammans såhär i sommar? Typ tre gånger, midsommar, en tänkt borta-middag med svärisarna och så igår, och varje gång har det rymt djur preciis då!

Ett stort MEN denna gång var att det var inte våra djur som var ute! Vi åkte och letade – hittade inga djur där folket hade sett dom, åkte upp och kikade vid betet och där räknade vi till att hela gänget ju var på insidan stängslet??

Så vi skrattade åt hela alltet och åkte tillbaka till festligheterna igen.

Fanny med pojkvän har varit nere i helgen också och vi har haft mysig middag och gått på utflykt.

Och idag har C slagit skörd för sista gången i år. Så himla skönt att äntligen slå ned de gräs som stått ända till nu och förvuxit lite. Det ska nämligen användas som strömedel i vinter så därav den sena skörden. Även en liten del andra skörd är slagen men det var tunt med gräs så vi lämnar en hel del också. Vi har fått foder så vi klara oss ändå. Skönt!

Vi assisterade pappan med en luftslang då traktorn gick varm pga damm i filtren.
Pojken som självklart skulle hjälpa till, som sett precis hur pappan gjort.
Och en bestämd lillasyster som ju självklart inte kan vara sämre och vara med och göra hon med!

Och det kunde slås vidare.

Nu laddar vi för en ny vecka. Möten och annat spännande ska in, borta-jobb och hålla tummarna att inget regn kommer så vi får torrt strö i balarna.

En hel hop grejer vi hunnit med i veckan alltså!

Intensiv vecka.

Veckan är igång. En rätt så intensiv vecka kan man kalla det.

Det är skördetider.

C har en galet fullspäckad vecka, med slåtter på borta-gård och balning på uppdrag. Han sover borta igen några nätter. Så bra på ett sätt då det är en timmes pendlingstid, men samtidigt mycket tråkigt att han inte kommer hem på kvällen. Även om det ofta är ganska sent han kommer så har man en liten stund tillsammans innan sängen kallar.

Skörd även på min borta-gård. Så det innebär lite kvällsjobb för mig. Nu är det guld att ha både farmor, farfar och mormor och morfar nära. Så vi får lite hjälp att hämta på förskolan.

Vi hade tänkt skörda denna vecka också, hemmavid, men det får skjutas upp lite. Det blev liksom verkligen allt på en gång denna vecka.

Nu är klockan på tok för sen! Hög tid att hoppa i säng så huvudet orkar med timmarna i traktorn imorgon.

God natt!

På sluttampen av det gröna.

Det är torrt, väldigt torrt i markerna nu. Några småskurar har det kommit så det är ju inte i närheten av förra året såklart men det går sakta i växtligheten nu. En andra skörd börjar tas runt omkring här och den ser ju ändå helt okej ut.

Men betena har nästan helt stannat av. Återväxten går tröögt. Med det så börjar det sina på den fronten och balutfodring känns inte så långt borta.

Men ett kanske sista fållabyte gjorde vi till kvigorna härom kvällen. C har slagit ena biten och balat och de får nu beta den lilla återväxten.

Tonårsgänget som gått med mamma hela vintern och har lärt sig alla ”människokoder” än, som att komma när man ropar osv, har vi en finfin lösning på. Vi tar med en av de tama mjölkkorna, som skulle sätta sig i ens knä om det gick! Kommer en kommer alla, i de allra flesta fall och med en beprövad metod från ifjol så körde vi samma lika i år, Funkar hur bra som helst!

Idag har vi fredag och ledig dag inför jobbhelg. Pappan har vi inte sett på ett par dagar. Han har till och med sovit borta två (!) nätter! Full fart med skörd på både stora borta-gården och balningsuppdrag här och där. Men ikväll/inatt måste han komma hem igen. För imorgonbitti har jag tidig morgon hos damerna på min borta-gård.

Så det var tomt och tyst här i huset igårkväll. Farmor och farfar har flyttat till sitt nyinköpta hus (20 min bort) så när barnen somnat igår var jag helt själv. Och det var ganska skönt.

Men vi saknar pappa C nu!

Ha en fin fredag!