Månad: oktober 2020

Det är lovvecka. Barnen är hemma hela veckan, ja förutom tisdagen då jag och C var på kursdag, Vera var med oss såklart!

Men onsdagen var en strö och skrapdag i lagårn. C var borta så det blir vi, det lilla gänget som tog oss an det.

Och jag fick börja med att svetsa. Det hade gått upp ett hål på en koppling på en slang till halmrivaren så det sprutade olja!

Svetsa är inget jag är super på, var så himla längesedan jag svetsade överhuvudtaget och det är väl det som är problemet,man gör det för sällan! Ofta är det C som gör det om något behöver svetsat. Men nu hade jag ju inget val, bara att försöka få till för att kunna ströa!

Inte blev det kanske det vackraste men vad gör det när det häll tätt! Så skönt att jag fick till det åtminstone och det var ju huvudsaken!

Igår behövde andra sidan ströas så vi gjorde det men det var mera bök då. Småsaker störde och denna gegga kan man ju bli galen på! Det är liksom gegga upp till öronen på barn och hund just nu!

Men när vi var klara bytte vi om och gjorde nått lite ”höstlovigt”. Vi åkte på byns lilla bibliotek. Så mysigt!

Läste böcker i lugn och ro där och lånade vi såklart med oss ett gäng hem också.

Och när vi kom hem hade pappan anlänt från borta-jobbet! Vi klädde oss varmt och gick lite längre upp i byn. Det är ju eldvecka så grannarna hade gjort en brasa som resten av byn samlades kring och grillade korv i mörkret till middag! Så himla mysigt!

Jag tycker det är så häftigt det här. Att vi kan GÅ till grannar såhär! Och att det är flera grannar med gångavstånd med barn i nästan varje hus i vår lilla by nu! Jag och min syster är uppväxta som enda barn i byn och min närmsta kompis jag kunde gå till bodde två kilometer bort uppe på ett berg typ! Så det var ingen man sådär bara ”sprang över till”. Så det här är så himla roligt att byn lever igen!

Idag har C varit hos en grannbonde och hjälp till med klövverkning och jag och barnen åkte och grillade korv till lunch med mysigt sällskap, både för mamman och lek för barnen.

Så nu har vi haft fredagsmys och barnen somnade bums vid nattning. Nu slår jag mig ner i soffan med lite tända ljus och ett glas vin – trevlig helg!

Veckan som gick var en ganska krävande vecka. C var borta mycket då han hade upplopp med plöjningen på Borta-gården. Treåringen här hemma med den starka viljan har fått ett litet extra uppsving med mycket känslor och utbrott utöver det vanliga just nu som såklart tar på både mor och dotter.

Dom dagar de stora barnen varit på förskolan några timmar har jag passat på att göra lagårn med skrapning och ströat. Nu när vi rivit gamla lon och så även gödselplattan som var i anslutning till den, precis utanför skrapgången så man kunde skrapa rätt igenom så har en provisorisk vägg byggs upp i ena änden som vi nu får skrapa mot och åka och tömma skopan i brunnen istället.

Vi tog en after-föris i snöblandat regn innan vädret skulle bli ännu sämre och plockade ihop lite rekvisita till höstpyssel som vi knåpade ihop dagen efter då det regnade på tvären och ingen hade lust att vara ute. Även sån dag då huset såg ut som att en orkanvind blåst fram även inomhus… Ni som hänger med mig på instagram och Stories vet vad jag pratar om. Den där innedagen då kanske lite dammsugning och torkning av golv kunde ske på samma gång fanns som ett mål la jag på sidan där på eftermiddagen då jag insåg att det vore vansinne att utsätta sig för det målet så som det såg ut då och vart energinivån låg. Tillägg också att en fas gick precis då första plåten tekakor åkte in i ugnen. Och innan jag figurerat ut (till slut med hjälp av guidning av elektriker) och lyckats få igång ugn och kylskåp (!) så blev den första plåtens bröd stenhårda och resten låg liksom och överjäste i väntan på gräddning men de blev åtminstone hyfsat bra när de väl blev klara. Tekakor alltså, inte min melodi! Med degkladd, kavling osv.

Men så fick vi den där stundens pyssel, alldeles för sent egentligen då både mat skulle ordnas och skridskoskola skulle passas men det var ju liksom en höjdpunkt vi hade tänkt med dagen så den prioriterade vi ändå. När köket ändå såg ut som ett bombnedslag så kunde vi ju lika gärna späda på lite till! Och hur mysig stund. Vi gjorde varsin ”höstskog” med det vi hade plockat med oss dagen innan. Med lite lim och pennor så blev väldigt fint tycker jag som nu pryder spiskåpan. Ett lugn och fokus efter en stimmig innedag satt det såå fint hos oss alla.

Sen att det även kom ett halmlass bil och släp precis vid nattningstid med noll framförhållning just denna kväll också var ju liksom pricken över i! Det slutade med att två barn satt med i traktorn och lastade av långt efter sovtid medans bebisen sov inne (med babyvakt) efter ett försök att de fick sitta och se film och kunna kika på mamma genom fönstret.. Men det det gick ju det med.

Helgen kom och vi åkte och hälsade på Nattis och pojkarna där vi till slut åt middag ihop. Så mysigt spontant.

Och lördagen efter att vi ströat lite i lagårn på förmiddagen så utflyktade vi med mormorn.

Rytjärn i Mädan. Kallt men mysigt.

Sen blev det väl så att barnen och jag bjöd in oss själva på middag hos mor och far. Då C inte kom hem den kvällen heller blev det en vinstlott att få åka och bli bjuden på mat som lite seg i huvudet trebarnsmor.

Söndagen kom och pappan kom heem! Skitvöder igen men där blev priot för dagen – en springtur. Regnet öste ner och det blåste på sniskan men när man är så inställd på det och man vet att det är preciis det jag behöver just nu så bekom det inte ens mig.

Dyngsur men nytankad!

Så har C skött lagårn dessa dagar.

Igår var vi ut en sväng hela gänget, såna där favoritstunder.

En grind fixades så tjurarna kan dricka lite bättre bla och lite fix i verkstaden.

Och idag kursdag för mig och C, och Vera såklart! Barnen var på förskolan men resten av denna vecka är lovledigt.

Jag tror att jag borde ge mig här nu. Långt inlägg då veckan ska gås igenom. Förhoppningsvis blir denna vecka inte lika ”hård”. Vissa perioder är ju mer krävande än andra och vi är lite inne i en sån just nu. Men å andra sidan så skulle jag inte byta bort den här tiden med barnen heller. Det får lov att vara lite kämpigare ibland, man ska bara föröka sänka kraven på allt runt omkring för att kompensera vilket är lättare sagt än gjort! Barn och djur går först sen får resten bli som det blir helt enkelt!

Äntligen var det dags – tröskning!

Det har ju, som ingen har missat, regnat en del den senaste tiden… Då vi tänkte börja tröska började regnet utan hejd. Sedan var alla träskor upptagna osv. Men nu blev det tid! En tvådagars öppning innan det blir ostadigt igen och det känns som att loppet är kört.

Tanken var egentligen inte att tröska alls. Vi har aldrig tröskat sedan vi tog över driften på gården. Min pappa tröskade lite, ett tag men det var så länge sedan att jag knappt minns det. Tanken var, att vi sår vete för att få myclet halm. Halm att bala och kunna ströa med. Men det såg så himla fint ut i sommar att vi kan ju inte bara låta det förgås! PLUS att tröskar vi inte och vi ströar så kommer vi bli olyckliga på att korna äter upp det vi ströat med – om man ströar med godis!! (Att vetekärnorna sitter kvar och hamnar i bädden).

Det blev blött och har kommit hutlösa mängder regn. Veten tar lite extra tid på sig att mogna förstår ni, många höjer på ögonbrynen då vi sått just veten men det var just för att försöka få mycket av själva strået, halmen. Men torr halm är bara att glömma. Vi provar i alla fall att tröska, vi får väl se hur spårigt det blir.

Han började med den stora fina, gröna tröskan (till Pontus förtjusning) och hej vad det gick!

Han fyllde tröskan och lastade över till mig med traktor med tippvagn.

Lite fräsig känsla att köra hem sitt egna spannmål ändå. Något nytt som just vi inte har gjort förut!

Med mig hade jag världsgulligt sällis!

Jag backade sedan till och tippade lasset i den fina provisoriska tippfickan byggd på foderbordet.

Nästa spännande del var korvpackaren. C lastade med skopa i en kross som direkt krossar och packar in veten i ett ”korvskinn”. Då blir det färdigkrossat, ensilerat och förpackat så allt blir liksom klart på en gång!

Det flöt på bra och när kvällen kom insåg vi att det skulle bli lite bökigt när kidsen skulle i säng. Vem ska lägga? Ingen av oss kunde ju direkt lämna vår del i kedjan så som tur var kunde mormor och morfar hämta och ha dom över natten. Guld värt!

Veta hängde på oss hon, satt i traktorn till mitt i natten men den ungen gör inte mycket väsen av sig så det gick så bra så! (Hon ammar fortfarande nattetid och är inte jättevan flaskan så det var en dum första-gång mitt i så mycket annat kändes det som!)

Det blev kväll och det blev natt. Tröskan tog det sista och åkte hemåt. Jag och C krossade det sista lasset innan damp ner i sängen vid halv ett. Så sjukt nöjda! Ingen av oss hade trott att det skulle gå så bra. Att allt som var tänkt kunde tröskas och att hela kedjan ändå gick ganska smärtfritt totalt sett. Kul! Särklit när det är första gången!

Väckaren ringde och efter frukost tog vi oss ut igen. Mycket konstig känsla att ha morgon med bara en(!) bäbis!

”Korvskinnet” skars av efter lite städning kring kanter och så som fanns kvar att krossa och då såg det ut såhär. Lite degig konsistens.

Och här ligger den färdiga ca 16m långa korven med 36-40ton vete från 11-12ha. Kidsen kom hem på förmiddagen och vi fortsatte arbetet med att återställa. Åka tillbaka med grejer, tippvagn, stora hjullastaren osv. Lagårn ströades och skrapades och utfodring på sina ställen.

Djuren fick självklart smaka på den nya delikatessen och det fick väl godkänt i betyg!

Så, då har vi provat det också! Tröskat spannmål på gården!

Solen sken och humöret var på topp! Lördag och en härlig dag vankades. Men den sköna tanken varade inte allt för länge.

Den sena dagen innan, då vi snodde ihop en omelett till middag för att affären inte hanns med ni minns? Vi laddade oss för att göra en storhandling, åka en sväng till kusin och kusinbarn och hämta ut paket. In med hela högen i bilen – stendöd. Åååå!

Det är nått knas med batteriet. Något tjuvdrar så står den länge är den urladdad och skitkrånglig att ladda upp! På med laddare och besöket flyttades hit av kusin Nathalie. Startkablar testades men nope. Tiden rann ut och affären stängde…

Så himla fint då att man har snälla grannar som bjöd upp en mor och tre barn på middag. Så det tomma skåpen fick stå tomma och vi fick en trevlig kväll med god mat, så tacksamt!

Och idag kom C hem på morgonen! Med smör och bröd köpt på macken som var det enda som var öppet där på söndagsmorgonen. Så det blev nån typ av frukost! Han gjorde ströade och skrapade sedan lagårn lite snabbt och sedan iväg på skridskoskola för barnen. Glada barn att få ha pappan med på isen och jag kunde gå och STORhandla medans. Utifall bilen skulle jäklas igen så klara vi oss några dagar..!

Hem för ombyte och sedan en liten promenad upp till grannarna och barnkalas. Så himla mysigt. Och känslan av att vara hela familjen på lite aktiviteter var så himla underbart!

Eftermiddag spenderades sedan ute. Potatisen och morötterna togs upp.

Och nu ikväll startade bilen. Så sköönt! Den har fått gått ett tag och nu är polerna bortkopplade så den förhoppningsvis ska starta imorgon när barnen ska på föris.

Sen är veckans Att-göra – boka verkstad!

Okej, så var det hemtagning av kvigor del 2.

Vi fick inte hem dom sist, när resten av djuren togs in. Men nu då! En plan hade lagts upp så det skulle nog gå fint!

Slut på mat i foderhäcken, perfekt. Lite hungriga djur, man ställer om grindarna på låsfunktion så när de sticker in huvudet för att äta låses de och de sitter fast. Har funkat toppen de senaste åren just på kvigorna som är lite skygga och misstänksamma. Och för att förebygga misstänksamhetsgraden åkte jag dit med mat och sedan hem direkt igen som vanligt när man fodrar och så väntade vi nån timme. Kommer tillbaka och tre sitter fast. Alltås va?

Dom flesta stod alltså och tittade på oss bara, suck. Ett försök att få in de som satt fast lyckades inte heller, grindar i geggan runt häcken, ett litet kryphål och en kviga som drog den vägen, allt rasade…

Ruta noll, igen. Vi har inte tillräckligt med grindar så man kan göra en större fålla och få in dom i heller. Dags att sätta såna lite högre upp på inköpslistan kanske?

Så vi gjorde ett desperat försök att göra en fålla med balar som stod på lägdan bredvid (som blivit bortglömd av balkörargänget) och tur var väl det nu. Jag satte nästan pengar på att någon eller några skulle hoppa över men vi provade. Och kors i taket så gick det!

Viktigt att få in alla på samma gång så det inte blir nån stressad eftersläntare!

Vi vågade knappt andas, inte stressa upp de här inne nu så de får för sig att hoppa. Men när de väl var inne så gick det så fint så! Halva gänget tog vi på vagnen och resten stängdes in och fick vänta i fållan.

Naturligtvis hade det ju börjat spöregna också så där stod jag och vaktade kvigor – i spöregn. Barnen då? De två stora på föris och den makalösa bebisen satt i bilen, med en leksak och somnade efter ett tag helt själv, tyst och lytt.

Ett samtal till förskolan också om att den där utsatta tiden, att vi skulle vara klara och kunna hämta innan mellis gick i stöpet. Men såklart ställer de upp så de kunde vara en stund till! TACK! Inte så drömmigt att måsta avbryta mitt i allt detta, hämta barn och ha med dom i detta gegg och ösregn som var!

C kom tillbaka med vagnen och vi lastade resterande. HALLELUJAH djuren är inne!

Då var de bara det att jag skulle ta bilen hem ja… Genomblöt och lerig hela jag.

Ett ombyte, hämta barn och så på’t igen. Hela lagårn skulle skrapas och ströas.

På förmiddagen fixades en provisorisk vägg mot skrapgången eftersom att gödselplattan nu är ett minne blott så vi kan inte skrapa igenom rakt till den. Där ska en ladugård byggas!

Lite småkrångel även under dessa timmar men till slut var vi klara. Mörkret hade fallit och vi alla var trötta och hungriga. Ingen hade hunnit på affären som var planerat för att fylla upp de tomma skåpen. C var tvungen att åka till borta-gården igen så vi rörde ihop en omelett till middag och kalasade i lite chips till fredagsmys.

Ho, vilken dag.

Idag vaknar vi till något väldigt trevligt.

Sool!!

Så utetid med mitt lilla crew står på dagens agenda. Första ska vi kolla läget i lagårn där numera ALLA djur är. Så vi håller tummarna att allt är lugnt och bra!

Trevlig helg hörrni!