Öronmärkning och tillsammansjobb.

Tisdag och köldrekord för säsongen. -12 imorse.

Men en skinande sol och krispigt där ute.

Inte en gnutta snö men stenhårt i marken. Skönt att slippa geggan…oo denna gegga som varit.

Barnen skjutsades på föris och C och jag hade några timmars hemma-arbete, tillsammans. De är inte ofta nu för tiden, dessa jobba-tillsammans-timmar. Det är ju så vi egentligen vill ha det. Det är så vi faktiskt har haft det större delen av vårt tillsammans-liv, jobbat ihop. Det är vår gemensamma passion, bondelivet. Men som läget ser ut nu och har gjort sedan vi la ner mjölken för tre år sedan så finns det inte på kartan att ha en heltid hemma, och än mindre två! Men förhoppningsvis är detta något som vi inom snar framtid kommer att kunna återgå till också, om vår dröm blir sann om en ny mjölkladugård på gården.

Men idag ställde vi upp behandlingsboxen och körde igenom alla kor, nästan. Och tryckte i ett nytt öronmärke på de som saknade. Dessa gula ”örhängen” är superviktiga. Det är kossans identitet, alla har ett unikt nummer. Gårdens nummer som de är födda på, ett nummer som är som deras namn och en kontrollsiffra efter det. Så de har varsitt personnummer kan man säga. Dessa är gjorda i plast och sitter skitdåligt rent ut sagt. De är ofta de tappar ett märke eller att de går sönder. Och har man en viss procent av besättningen som har ett trasigt eller borta så åker man på böter. Det kontrolleras när man får en kontroll av länsstyrelsen, vilket kan vara precis när som helst. Så att man måste titt som tätt gå igenom djuren och beställa hem de som saknar och se till att alla har två hela märken i öronen. Vi har gjort så nu att vi beställde ett extra märke till ALLA djur, så att det finns ett nytt till alla hemma. Man kan ju aldrig veta vem som kommer att tappa här näst. Och har man då använt ett märke så beställer man en till reserv. Så att vi hela tiden ligger en plus på varje djur. Det känns som en extra trygghet på nått vis.

Och så hyllar jag denna behandlingsbox än en gång. Guld värd alltså! Så himla enkel att driva in korna i och låsa fast en i taget och kunna arbeta i lugn och ro oavsett hur hispig och knäpp de är. Och stora tjurar. En bra trygghet också.

Lite underhållsjobb passade jag på att göra också medan C halmade och körde balar inför ett gäng dagar på borta-jobbet igen.

Nya saltstenar portionerades ut till damerna.
91an kommer springandes i panik när hon ser att hon håller på att missa något!

När vi sedan är klar med dagsgörat så åker C till borta-jobb och jag hämtar barn. Bra mycket tidigare än tänkt. De gav oss en lugn eftermiddag. Pärlande, matlagning och bad av barn innan middagen. En liten stund i soffan till favoritbarnprogram och sedan kvällsbok i sängen. Mys!

Och nu sitter jag här. Går ner titt som tätt och slänger in ved i pannan för att elda upp innan natten och den gamla träningscykeln står här bredvid och tittar på mig som ska få i uppdrag att få upp min puls alldeles snart.

Trevlig kväll!

Grå lördag

Lördag.

Regnet har öst ner precis hela dagen. Den vackra hösten börjar gå mot det där grå, blöta, tråkiga nu. Eller så är det just solen som lyser med sin frånvaro som gör att det känns extra grått.

Veckan som varit har varit en tuff vecka som jag nämnde i förra inlägget. Det har känts lite extra tungt helt enkelt. Jag kan bita ihop genom mycket, men ibland brister det. Och att vara gravid, (faktiskt i sista trimestern nu ju!) med hormoner och foglossning bidrar ju inte direkt till en lättare vardag. Fast jag älskar ju den här perioden också. Att äntligen ha slutat kräkas, klappa en mage som börjar bli stor och nästan känna konturerna av en fot genom magen när gymnastiken är igång.

Och att ändå ha fått lite energi tillbaka. Fått till några träningspass här och där. Där jag försöker tänka allt är bättre än inget. Bara att göra några övningar som stärker på ”rätt” ställen. Ger ju ändå något. Man behöver inte hålla på en timme och drypa av svett för att det ska vara värt det.

Imorse pussade vi pappan hejdå igen och har sedan haft hemmadag i ett sånt där tempo att vi tar det som det kommer. Ut i regnet på förmiddagen för att få det som måste göras gjort. Köra en bal till djuren. Där höll det på bli motgång igen då traktorn helt plötsligt stannade mitt i lerigaste hålan!

Men misstanke om glapp i tändningslåset så gick den igång igen och vi kunde komma därifrån och djuren fick sin mat.

Vi kastade in ved från en pall och hade ett himla flyt och teamwork där alla hjälptes åt att slänga in vedträn genom lilla källarfönstret.

Sedan innegrejande. En död mus hade fastnat i en fälla som jag inte visste var laddad men som jag kände lukten av direkt i morse att någonstans ligger en död mus, måtte det inte vara i väggen igen! Tur då att den gick att plocka bort och städa rent efter!

Gårdagens brödbak med ett gäng hjälpredor som slutade med mjöl i hela köket, precis så som det blir med barn i baket, städades bort lite mera noga än vad jag hade energi till igårkväll. Som att dammsuga ordentligt i alla hörn och så.

Och så avslutade vi med att äta tacos, mysa i soffan med glass och chokladsås och lagom till att kvällsboken var läst kom den där pappan hem. Busade och pussade sina barn godnatt och nu ska vi två makar inta soffläge.

Trevlig kväll!

Familjejobb.

I söndags hade vi en sån där riktig hemmadag.

Hemma hela familjen, hela dagen. Vi började med att utfodra djuren. Ja, nu har vi börjat köra balar till nästan alla djur. Stora gänget som går hemma använder vi foderbordet i lagårn (minst spill då). Och de är bortstängda från resten av lagrån, som är typ halv. Men det funkar toppen att de får gå in från betet och äta på det riktiga foderbordet och sedan gå ut och lägga sig, gnaga lite gräs eller dricka vatten i sjön. Det finns ju inget vatten i lagårn och vattenkopparna heller. Men än så länge funkar detta bra.

Pojken som ska hjälpa till, till varje pris. Och nu börjar han faktiskt att vara till hjälp också. Han har ju sett så många gånger hur saker och ting går till att han nu vet precis vad som ska göras.

”Mamma, jag tar plasten så tar du av nätet?” Får till och med order av den lille.

Efter att djuren fått mat så rev vi sista delen av den gamla bagarstugan. Drog bort timmerstockar och plockade ihop brädor.

Nöjda efter dagens arbete på gården satt det fint med den där steken som stått och mått gott i timmar i ugnen medans vi grejat ute.

Och nu har veckan dragit igång igen. Vi har haft klövverkning på borta-gården hela dagen och C har haft hemmadag med kidsen. En sån där stängningsdag på förskolan.

Imorgon ett möte på morgonen innan vi drar vidare mot våra respektive borta-jobb. Men det var fint med en sån här hemma-helg.

Trevlig kväll!

Färdigskördat, svampplock, och ett avsked.

Vi hade en förmiddag med extra många utbrott från tvååringen. Den minsta i familjen med störst humör.

Vi var ute en stund innan det började regna. Plockade lite aroniabär som ska bli saft och fyllde mat och vatten och så åt fjäderfäna.

Vi vinkade av farmor och farfar. De kom och sa hejdå för denna gång. Farfar Hans ska ut på havet igen och farmor Sonja åker hem till Belgien. Vi var på restaurang igår i Norrfällsviken och åt allihopa. Som en hejdåmiddag. Mycket gott!

”Bonde på tillväxt”

Och som att fira lite att årets skörd är klar. C och barnen balade de sista igår! Ströbalar. Inte riktigt hundra torrt efter regnet som kom (mycket mer än väntat!) på de slagna strängarna men kommande vecka ska det regna nästa varje dag så att vänta ännu längre kändes inte som ett alternativ heller. Så det blir som det blir och klart är det i alla fall!

Och medans de satt och gjorde balar så drog jag och min mor till svampskogen. Ett par timmar som resulterar i en del svamp i alla fall, men mest letande och nästan att vi kände oss lite vilse där ett tag men vi hittade hem ganska nöjda ändå över dagsskörden.

Varav en del fick bli kantarellsås till middagen idag. Ljuvligt gott!

Så lördagen var himla fin och dagen sluatde ju bättre än den började. Med god middag och en pappa som kom hem tidig eftermiddag!

Så vi tar en lugn kväll nu, tänder ljus och tittar ut på regnet och laddar inför en arbetsvecka på borta-gårdarna.

Trevlig kväll!

På sluttampen av det gröna.

Det är torrt, väldigt torrt i markerna nu. Några småskurar har det kommit så det är ju inte i närheten av förra året såklart men det går sakta i växtligheten nu. En andra skörd börjar tas runt omkring här och den ser ju ändå helt okej ut.

Men betena har nästan helt stannat av. Återväxten går tröögt. Med det så börjar det sina på den fronten och balutfodring känns inte så långt borta.

Men ett kanske sista fållabyte gjorde vi till kvigorna härom kvällen. C har slagit ena biten och balat och de får nu beta den lilla återväxten.

Tonårsgänget som gått med mamma hela vintern och har lärt sig alla ”människokoder” än, som att komma när man ropar osv, har vi en finfin lösning på. Vi tar med en av de tama mjölkkorna, som skulle sätta sig i ens knä om det gick! Kommer en kommer alla, i de allra flesta fall och med en beprövad metod från ifjol så körde vi samma lika i år, Funkar hur bra som helst!

Idag har vi fredag och ledig dag inför jobbhelg. Pappan har vi inte sett på ett par dagar. Han har till och med sovit borta två (!) nätter! Full fart med skörd på både stora borta-gården och balningsuppdrag här och där. Men ikväll/inatt måste han komma hem igen. För imorgonbitti har jag tidig morgon hos damerna på min borta-gård.

Så det var tomt och tyst här i huset igårkväll. Farmor och farfar har flyttat till sitt nyinköpta hus (20 min bort) så när barnen somnat igår var jag helt själv. Och det var ganska skönt.

Men vi saknar pappa C nu!

Ha en fin fredag!