Ljuvlig gårdslördag.

Alltså vilken lördag.

Till skillnad från typ alltid annars så kändes dagen så himla lång! Vi hann så mycket under dagen utan att ens gnutta på någon typ av stress. Sånt är underbart.

Pappan åkte på jobb och vi var strandsatta här på gården, vilket inte gör någonting en sån här dag. Och vi började morgonen med att sno ihop degen till nytt, oprovat matbröd.

Ut vi gick sedan. Rundan till hönsen som fick komma ut, plocka in ägg och så vidare ner till lagårn och skotta in foder.

Barnen var ute och lekte medan jag (med ett vakande hököga genom fönstret) gjorde den jästa degen till bullar och gräddade i ugnen.

Bara det, att se de två syskonen leka tillsammans ute på den stora gården och mamman kan ta ett litet kliv tillbaka och bara se på är ju helt underbart. Den där drömbilden.

Skitiga, glada barn.

Mormor och morfar kom sedan på fika. Och det bjöds då på nybakade, fortfarnade varma småbröd. Och en bondkaka att toppa det hela med.

Lillasyster somande i vagnen och morföräldrar åkte hem. Jag och Lilla P tog tag i gårdsarbetet. Skrapade gångar och ströade överallt. Hedvig vaknade när detta var klart och fick hänga med när vi ställde fram några matbalar till djuren.

Ungefär då, när vi var klara med dagens måsten kom jag på att den där köttbiten jag skull ta upp ur frysen till dagens middag var bortglömt… Ingen plan B i mat, ingen bil och knorrande magar.

Rotade i frysen men även där ganska urplockat. Men la till slut ögonen på den fulla äggsnurran och middagen blev given – pannkaka! Ljublande barn till lördagsmiddagen.

Pappa C kom hem och en mysig kväll fick vi, där undertecknad somnade i soffan, igen.

Idag söndag. Pappan har åkt på jobb igen och vi tar dagen som den kommer. Gårdssysslor, varvat med lek och städ. Och så komma ihåg den där köttbiten! Den ska jag gå och ta upp ur frysen i källaren nu på en gång!

Ha en bra dag kära ni!

Älskade lantliv.

Borta-jobbsdag igår. Kidsen på föris och pappan på hemmaplan med lite jobb på gården.

Och idag en ledig dag igen. Föris har planeringsdag så den är stängd. Pappan är på balningsuppdrag långt borta och väntas inte hem förrän ikväll nån gång.

Men vi har passat på att träffa fler som varit hemma idag. Kusin och tremänningarna.

En riktig toppenförmiddag. Barnen glada i djuren och utelek och efter en enkel lunch lite lugnare kaffedrickande för mammorna när kidsen sov en stund.

Tack för bilderna @nathaliesjolanders !

Vad jag älskar att bo såhär. Öppnar dörren och där går kossor och betar, fjäderfän i flera former på olika ställen, i finfin bur för de yngsta, älskat ankgäng som kvackar på en och så de fritt gående hönsgänget som alltid kommer springandes emot en när man kommer och går.

Det är lite av en drömbild den där för mig. Så mycket att älska i samma bild. Mina barn mitt bland djuren, som en självklarhet.

Älskade lantliv.

 

Övning ger färdighet.

Och så har jag slagit ”på riktigt” för första gången! Jo den där gången tidigare i sommar, typ ett halvt hektar för att sedan köra gräset direkt till tjurarna. Men då bara med frontkrossen också.

Nu slår vi gräset som inte blivit skördat än i år. Det som stått så pass länge är det inte mycket näring i och blir väldigt grovt så det ska vi använda som strö i vinter. Halm är dyyrt att köpa så vi gör såhär istället och det har fungerat bra.

Så efter en liten instruktion av C så var det bara att köra på. En maskin fram och en maskin bak och två ungar i traktorn! Men det gick ju rätt bra, inte jättefort kanske och hörnen blev väl inte exemplariska men vem gör något perfekt första gången? Övning ger färdighet!

DSC_1937 DSC_1939 DSC_1940

DSC_1941 DSC_1945 DSC_1947

Så ett par timmar och några hektar slog jag innan C kom och bytte av igen.

Hem med barn för middagslagning och så.

C kom lite senare och tog läggning så gick jag ut och körde en bal till tjurarna.

Imorgon är det måndag igen, Lilla P ska på Järnsta, pappan är på hemmaplan (kors i taket!) men som sagt det är slåtter på gång så det blir körning på hemmaplan istället.

Nu är det tunga ögonlock så godnatt säger jag!