Helgen.

Alltså.

Jag måste ju springa in här och säga hej. Några dagar har passerat sedan sist.

Vårbruket klart men det har varit mycket ändå. Moster Fanny har varit här några dagar, typ sommarens visit så de flesta av helgens timmar har spenderats med henne.

Kalasande hade vi här igår då C fyllde 30! Något han inte tyckte var någonting att fira då det där 30-sträcket inte är nån höjdare enligt han…

Men det var första gången på väldigt länge som vi hade en lugn dag. Satt på gräsmattan med barnen som lekte med sin kusin och inget kvällsjobb efter maten. Men lite annat krångel har vi, såklart stött på i helgen också.

Bilen, som nu står och måste ha en generatorerrem…! Nästan en rävkatastrof då han börjat knagat sig in i hönshuset (!) osv.

Så, nu är det måndag jag ska hoppa in i traktorn och rulla till Borta-jobbet. C måste ha andra bilen då han ska iväg så det får bli traktor idag.

Vi hörs snart igen!

 

Att pusta ut.

Tidigt morgonjobb igår på Borta-gården. Slutade nån timme tidigare då ett misstänkt regn drog in så jag skulle hinna välta klart de allra sista hektaren.

Så jag åkte hem – i spöregn! Det som verkligen behövs varenda liten droppe nu men nu blev man sinkad, igen!

Väntade en liten stund och då torkan är som den är så hade dessa milimetrar som kommit sugits upp på ett kick. Full fart över de åkrar som var kvar, stressad över att ha barn att hämta på föris.

Men till slut klaaar!

Välten fälldes ihop och tackades av för denna gång.

Ilade iväg och hämtade de där små, lite sen men de hade förståelse.

Så NU är det klart på riktigt. Nu kan det få regna så mycket det vill! Vi ser hoppfullt på nästa vecka då det ser ut att kunna komma något. De ändrar ju prognosen ungefär sjutton gånger om dagen men nått kan ju få komma i alla fall!

OCH inte nog med att vårbruket är klart, Fanny kom igår! Moster Fanny, barnens absoluta favoritperson.

Hon och mormor och morfar kom hit och åt middag igår kväll. Med farmor och farfar här också så var det fullt runt bordet. Och äntligen gjordes årets första rabarberpaj! Bara jag som gillar det i vår familj så inte jättekul att göra bara till sig själv sådär men nu med middagsgäster så var det den givna efterrätten!

Och när Fanny är här får man kika på barnprogram på hennes telefon istället för Bolibompa på tv, det är lyx!

Så vi pustar ut, för nu. Jag var så trött i gårkväll alltså. Man slappnar väl av efter en intensiv period med sena kvällar.

Nu ska jag iväg så vi hörs senare!

Ha en fin fredag!

Typ, nästan, i princip klara!

Det blir aldrig som man har tänkt sig. Det är vi vana!

Och samma visa dessa dagar. Helt galet stressigt mycket, på alla plan. En dag hade vi planerat in för att så. Kanske lite i måndagskväll också för att slippa döstress och så igår. Och rent teoretiskt så skulle de gå galant, börja i tid på morgonen bara. Men då inte såmaskinen var klar på kvällen så var det då bara en dag alltså. Jag jobbade borta på dagen och C kom igång runt 13…Ja, redan där stöp planen! Med en början med punka på två däck så drar tiden snabbt iväg!

Han kör på i alla fall, jag hämtar barn på föris och åker hem och knåpar ihop mat. Kör ut frö till C och Lilla P hänger såklart med i traktorn en stund. Farmor som barnvakt till den lilla och ett sista hörn åker jag och harvar till. Och tror ni inte att från ingenstans så kommer världens störtskur!! Vi har alltså väntat en månad på regn och när det då väl kommer lite så är det JUST när vi sår?! C var alltså tvungen att avbryta. De fastnar på däcken och drar då med fröna upp igen. Jahapp. Bara att vänta lite så det torkade upp (vilket gikk ganska snabbt) så nån timme till där som försvann.

Och i sena kvällen/natt igår när jag åkte ut med mera frö till C, ja då pajar fläkten, helt. Bara att åka hem. Med typ fem hektar kvar.

Och imorse åkte C iväg tidigt. Det stora balningsuppdragen tog sin början hos en storbonde där typ 400(!) hektar ska balas nu i första skörden. Så C är borta flera dagar på det nu. Kommer hem och sover och så men långa dagar borta.

Så planen var ju att göra vårbruket klart innan den här perioden drog igång. Men idag kom en kille som faktiskt fixade såmaskinen (en ny fläkt kunde hämtas ut trots röd dag!) och han sår i detta nu de sista hektaren. Å så skönt.

Jag har suttit och vältat på livet idag det som C sådde igår. Lillasyster var hemma med farmor på förmiddagen och jag och Lilla P körde full fart över stora åkern.

Och när båda barnen vilade körde jag bort nästa åker. Farmor och farfar åkte sedan iväg på nationaldagsfirande och vi gjorde lite detsamma. Till mormor och morfar på gofika. Gammelmormor hämtades och hänkade på hon med. Härligt med ett litet avbrott och gott fika dagen till ära faktiskt. På min mammans blogg Sekelskifteshem har hon lagt ut lite fint från dagen. Och är ni intresserade av gamla hus, byggnadsvård och trädgård så kika in hos henne!

Väl hemma igen så var det bara att hoppa in i traktorn igen, nu med båda kidsen.

Alltså guld värt att ha farmor och farfar här just de här dagarna. Bara att de har Hedvig en stund eller att de är inne på kvällen när barnen sover så man kan göra saker då är ju hur bra som helst. Det har säkert löst sig ändå såklart, men nivån på att underlätta är skyhög.

Ikväll är de inte hemma. Visst skulle det vara så himla nice att hoppa i traktorn nu och köra efter såmaskinen med välten, att blir klar IDAG. Men det funkar inte och det är bara att acceptera. Välta kan man ju göra senare också, men bara det att få känna sig klar med detta vårbruk, det hade känts så skönt.

Men alltså, himla nära är vi ju och allt frö är i backen, så i princip så är vi ju faktiskt klara!

Nu ska jag ut och natta höns och kycklingar och sedan själv försöka komma i säng i tid ikväll. Imorgonbitti väntar Borta-gården på mig igen.

Trevlig kväll!

 

Äntligen!

Efter jobb på Borta-gården, i med mat i magarna så åkte vi och gjorde det allra, allra sista på det nya betet.

Så nu ikväll har vi kört ut de sista djuren. Äntligen! Och så skönt att detta dunderprojekt med att stänga in ett så stort bete helt på nytt är klart!

Och det är nästan så att det tar priset som vårt vackraste bete alltså. Titta! Kvigorna kommer säkerligen ha det gott här i sommar.

Nu ska C skjutsas för att hämta såmaskin. Vi ser ljuset på detta vårbruk!

Trevlig kväll!

Oväntat besök mitt på åkern och fina minnen.

Lördag och det sista blev harvat för i år!

Jag fick även oväntat besök där på åkern efter några timmars harvande – av brandkåren med blåljus! Larm för skogsbrand! Då förstår ni hur torrt det är, då det ser ut som en skogsbrand när harven dras genom jorden!

Lite komiskt ändå, tror nog att de var lite lättade att det var mig de träffade på och inte en brinnande skog i denna torka. Gamla kollegor var det ju också (har ju varit deltidsbrandman innan barnen kom).

Vi byttes av jag och C på eftermiddagen. Han satte sig och harvade och jag sträckte på benen med lite stängsling här hemma. Farmor var barnvakt åt den minsta i familjen och Lilla P satt med pappan i traktorn.

Till middagsdags badade vi av oss och satte på oss lite finare och åkte för att fira min farbror på 60-års kalas!

Släkt, älskade långväga kusiner hade en så mysig kväll på ett älskat ställe.

Fällsvik ❤

Där det finns så många minnen. Släktgården som andas farmor och farfar. 

Snickarboa, där det knåpades ihop ett och annat tillsammans med farfar.

Den där grinden där småkvigorna alltid var. Vi körde ungdjuren ut hit under många, många år. Här hade farmor och farfar koll på dom under somrarna när de bodde här.

Huset, som är precis som det alltid har varit.

Och istället för kvigor går nu några hästar och betar i hagarna.

Med utsikt över viken.

Det pratades minnen från förr, åts god mat och vi hade det så mysigt.

En kväll så behövlig. Efter veckor med fullspäckade dagar så ser vi nu ljuset på vårbruket. Jag tror faktiskt att denna period är den stressigaste för oss. Skörd också javisst men nu är det många moment och mycket timmar innan den där sista vältnignen är gjord över alla hektar, samtidig som det ska stängslas överallt och djur ska ut.

Och i dag heldag just på stängslingsfältet och med hjälp av svägerska och sambo. Sambo och både jag och C och såklart vår lilla pojke har dragit tråd runt nästan hela det nya betet.

Med väldigt smart anordning att dra ut denna tjocka, svårhanterliga ståltråd.

Svägerska och farmor var på hemmaplan och hade koll på de minsta små kusinerna och lagade mat till oss när vi hungriga och trötta kom hem.

Nu är det dags att sova. Imorgon väntar Borta-jobb igen och C ska äntligen sätta frön i backen!

Hoppas ni haft en bra helg!