En slutspurt och ett dumt tåg.

Den här dagen slutade ju inte alls som det var tänkt. Men vi har ju haft en hel dag ändå, så vi tar det väl i rätt ordning.

Vi vaknade och åt frukost och så som vanligt. Mamman och Lilla P körde ett litet städrace i huset innan vi gick ut och gjorde pappan sällskap. Vi hjälpte till att få lite grindar på plats.

Och titta hörrni. Vad himla bra det blir alltså! Jag är så otroligt impad av min man. Som han har grejat här nere alltså. Måånga timmar har det blivit och nu börjar vi se ljuset. Inte mycket kvar nu alltså!

Det görs rejält (med hjälp av en kollega som är snickare) och proffsigt. Jag absolut älskar att balkarna är röda! Det blir så mycket finare, mysigare, mjukare på nått vis än bara stål och järn. Grindarna är rejäla och det har svetsas och bultas i massor. V har fått nog av halvdant, lappa och laga, snören hit och sneda grindar dit. Psyket klarar inte mer. Men nu däremot, så bådar det gott.

När Lilla P vaknat efter lunchsovningen så åt vi lite mellis och sedan bar det av mot tågstationen! Eller ja, först en sväng in på stora affären för att handla mat till kvällen och sedan skulle vi plocka upp Moster Fanny!

MEN. Tåg är ju som det är. Försening efter försening fick vi uppdaterat. Och när det är två timmar till ankomst och vi sitter i en lite ”stad” där allt är stängt utom coop…Så jag och Lilla P åker hem och börjar med maten. Hela familjen skulle hit sen och äta middag. Men efter ytterligare förseningar, en lax som stått i ugnen jagvetintehurlänge och en klocka som börjar bli läggdags för den Lilla, så gav vi upp. Den Lilla nattades och vi åt maten, utan gäster.

Ugnsbakad lax med örttäcke. Gräddvinsås, rostade pinjenötter och potatis.