Hej och tack för en toppen blogg!
Har inte följt dig så länge och undrar därför vad Järnsta är? En annan gård? Där dina föräldrar bor?? Ha de fint! Hälsningar Karoline
Hej! Ja oj! Här säger jag Järnsta och tänker att alla såklart vet att det är Lilla Ps förskola! Men det kommer ju hela tiden nya läsare så lite förtydning kanske inte skulle vara så dumt ibland.
Hur är det med Järnsta, är det mest barn till bönder där eller är det ett samhälle med villor och så i närheten av er? Tänker om det är fler som blir hämtade med traktor ibland och lyxigt att kunna gå till förskolan fastän ni bor på landet.
Hihi, nej vi är de enda bönderna på Järnsta. Och det är bara Pontus som hämtas med traktor just nu! Uppskattat av både vår pojke och de andra barnen när man kommer med traktorn. Jo det är lite svårt att förklara hur vi bor men ska försöka beskriva lite bättre i ett inlägg framöver som önskat. Men vi har ca 2.5km till förskolan och det är inte jättemånga hus man passerar på de vägen om man säger så. Vi bor närmast förskolan av de barn som går där just nu. Men här kommer lite ändringar framöver som jag också tar lite senare!
Vad har ni utvecklat från när ni var med i ”unga bönder”? Tex djurbesättning, raser, utbyggnader och vad som kanske inte funkade alls.
Ja alltså ”utvecklat” kanske man inte ska säga men en gigantiskt stor omställning från att då ha mjölkkor till att nu ha köttdjur (Charolais) . Just pga allt som inte funkade. En sliten lagård, där det mesta krånglade, inte minst utgödsling, gjorde att vi inte höll ihop till slut. Så det blev som det. Rätt beslut just då men visst bankar mjölkkohjärtat fortfarande.
Tips på hur man ska tänka och starta ett jordbruk med mjölk eller kött idag? Vars ska man börja? Vi är lite intresserade av dessa frågor då vi är sugna på att starta en mjölk eller köttgård, det borde inte vara omöjligt då det finns marker från 60-300hektar inom nån mils avstånd. Samt en gård som lades ner 2008 med grop dock ingen inredning.
Det är nog jag inte den bästa att svara på. Vi har ju tagit över mina föräldrars gård med mjölkkor och vår omställning från mjölk till kött är långt ifrån optimalt då vi ställde om på en ynka månad… Slutade leverera mjölk men innan man har färdiga djur att skicka på slakt, ja det tar ju ett par år. Inte den bästa ekonomiska ekvationen om man säger så! Men mitt första tips är att först bestämma om det är mjölk eller kött ni vill satsa på, två helt olika produktioner! Sedan hitta någon/några som startat upp likande gårdar och fråga ut, ju fler desto bättre!
Hej, var det lika självklart för C att ta sig an bondelivet? Hade han erfarenhet sen tidigare?
Det var nog snarare tvärt om skulle jag säga. För han har det alltid varit självklart att han ska bli bonde, ända sedan barnsben. Han är inte uppväxt på en gård som jag är men för mig har den där självklarheten inte funnits där hela tiden, men inser ju nu att jag är bonde i mitt hjärta.
Hej! Har inte följt din blogg så länge men har fastnat här hos dig! Jag har förstått att C inte kommer från Sverige? Vart är han ifrån? Och hur hamnade han just här?
C är från Belgien! Han är faktiskt född i Sverige, men flyttade till Belgien när han bara var ett halvår och har sedan vuxigt upp där. Hans pappa är svensk så det pratades svenska i hemmet så språket har han alltid haft. Det var hans farmor (som bor i Stockholm) som tyckte han skulle komma till Sverige och jobba så hon hittade ett jobb som djurskötare, i min grannby! Och på den vägen är det!
Det här med socker till barnen som jag förstått att ni varit sparsam med, hur gör ni nu när Lilla P är lite äldre?
Ja precis! Lilla P har inte ätit socker under sina första år. Ingen sylt, saft, kakor osv. Då vi tycker att det är så onödigt med detta socker till så små barn (men alla gör olika och tycker precis som de vill!) så vi valde att göra så. Han har gladeligen nöjt sig med mjölk eller vatten om andra barn dricker saft, ätit frukt när vi andra fikar bullar och så. Han har inte förstått vad han missat då han aldrig smakat! Och han har inte brytt sig om att andra äter något annorlunda (som ju många barn, inklusive hans lillasyster, gärna uppmärksammar). Så länge det går sa vi. Nu är han såklart medveten om att bullar och kakor är toppengott! Och fikas det ”finfika”, är kalas eller annat speciellt så får han vad som bjuds. Men vi äter aldrig sånt här hemma i vardagen. Lördagsgodis är fortfarande nånting pappa äter till exempel. Popcorn i soffan en fredagkväll, då är det minsann fest! Men för lillasyrrans del så tror jag det blir svårare att hålla borta från dessa sötsaker så länge som Lilla P. Men så är det! Alla barn är olika och såklart påverkan av syskonen.
Hej! Har följt er sedan unga bönder och ni verkar så himla mysiga! Vi har en son på snart två år och en till påväg i sommar och kan inte annat än fundera på hur ni löser det praktiskt med både gården och barnen! Nog för att sonen hänger med på det mesta hon oss (liten gård med bara höns som enda djur) men då kan jag ju bara ha han i vagnen bredvid. Tänker framförallt på när vi kör traktor och gör mer ”osmidigt” arbete. Annars vill jag bara tacka för en härlig blogg som alltid gör en på lite extra gott humör!
Hej och tack för fina ord! Vi har ju som en självklarhet att ha med barnen i arbetet på gården, eller ja, ett måste är det ju också. Det finns alltid jobb att göra så det är bara att försöka ha ungarna med sig. En vagn bredvid är ju standard och väldigt smidigt då man vet vart de är ((otroligt tacksam för två barn som är nöjda att sitta i vagn en längre stund!). Lilla P är ju större än att sitta i en vagn nu och han ska gärna hjälpa till. Körs det traktor får de åka traktor. Vi är väldigt noga med säkerheten, speciellt runt maskinerna! Lilla P vet mycket väl om traktorn närmar sig så springer han fort och ställer sig på sidan (trots att vi alltid är med såklart). Alltid ha ögonen på barnen när traktorn är igång. Vissa saker är det ju väldigt bökigt att ha barnen med. Går det så passar man på att göra det då de sover i vagnen, eller att en av oss gör jobbet och andra är med barnen eller om det är något större att mormorn och morfarn kan passa en stund. Men man löser det från stund till stund. Man måste ju, så då gör man det! Och det är ju detta liv vi vill ha. Fast det ger merjobb, tar längre tid och bli allmänt bökigt så är det ju oslagbart att låta sina barn få växa upp på en gård. Min dröm.
Skitiga barn är lyckliga barn ❤
Jag tror detta var alla frågor! Vad roligt att ni ställt så bra frågor och jag hoppas att ni känner att ni fått svar! Har någon fråga kommit bort så är det bara att hojta till men så är det ju faktiskt så att man kan slänga iväg en fråga eller fundering precis när man vill! Ni behöver ju inte vänta på en sån här uppstyrd liten frågestund.
Jag är så glad för er alla som tittar in här hos mig och det är ju så himla roligt när ni lämnar små kommentarer efter er. Jag kanske inte är den snabbaste på att svara er men jag ser er och det kommer alltid ett svar från mig till slut.
Kram på er alla och ha nu en fin fredag!
Mitt liv som bonde 