Livstecken

Hej!

Dagarna tickar på alltså. Här är det fullt upp och min telefon krånglar med Wi-Fi och internet och allt sånt där viktigt för att kunna få upp nått här. Datorn är fortfarande inte fixad heller så det blir som det blir när tekniken sviker.

Hur har det varit i veckan då? Skörd både borta och hemma som sagt. Jag har varit den som kommit hem senare på kvällen (ovanligt nog i denna familj!) och C som roddat hemma-skörd och barn. Och det har gått bra, förutom då att mängden blev lite liten för oss. Det visste vi såklart om men nog trodde vi/hoppades vi på att det skulle se lite bättre ut. Så nu får vi se om detta räcker ihop.

Vi skickade ett gäng på slakt i veckan också. Inte just pga foderbristen utan dessa var planerade. Nästan alla mjölkdjur åkte. Alltså de som är av mjölkko-ras. De klarar inte riktigt det här livet som amko. Att gå med sin kalv i sex månader. Man kan tycka att de borde klara det galant som gått och mjölkat många liter mjölk om dagen men alltså nej. De blir helt utarmade av sin kalv. De är väl mer gjord att de kräver bättre mat för att hålla både hull och produktion vilket inte riktigt erbjuds nu på en diko-gård.

Så det var ett gäng förstakalvare som vi hade kvar som kvigor efter omställningen och tre tvååriga tjurar som lämnade gården. Några mjölkisar är kvar och det är dom som verkar klara att gå med kalv. Och visst känns det bra, att ha dom där gamla bekanta, trogna damerna där ute i gruppen.

Och det här är en lite lugnare helg. Eller ja, C har börjat köra hem balar på livet. En positivt sida av att det är lite bal är ju att det går snabbare att få hem alla åtminstone…

Idag får vi se vad vi hittar på. Om vi tar heldag och skrotar på hemma på gården eller om vi tr nån tur någonstans.

Så, ett litet livstecken från mig här och jag hoppas att det snart reder upp sig lite bättre kring denna teknik!

Ha det gott så länge!

 

 

Söndagsmys?

Denna söndagkväll slutade ju inte helt som jag hade tänkt.

Jag har haft jobbhelg på Borta-gården. Fredag-söndag. Det har gått fint. Helgdagarna har jag åkt hem mellan mjölkpassen.

Smågrejat på gården och så.

Det vackra vädret har lurats lite också och kalla vindar har blåst hårt.

Lillstumpan premiärade i Gammelmormor-stickad tjocktröja och sockar i vagnsvilan. Mysigt värre!

En stek sattes i ungen mitt i dagen idag, så den skulle få några timmar där på låg värme och vara klar i tid till att jag kom hem från lagårn.

C hade barnen med i traktorn de timmar jag var borta. Andra skörden har dragit igång. Nu tar vi det som är kvar att slå helt enkelt. Spännande att se hur mycket, eller lite, det blir…

Men det började ju naturligtvis med en punka på slåtterkrossen innan han kunde dra iväg, så både han och jag blev lite sena.

Kommer hem till slut svinhungrig! C har förberett rotsakerna i ugnen, köttet skärs upp och jag ska precis börja duka så ringer telefonen – tjurarna är ute.

Alltså NEJ. Vi släppte ut ett gäng vinterkalvar för ett par veckor sedan. Skygga är dom men lugnt tänkte vi, den nya tillgången till bete vi har i år med viltstängsel runt hela! De har alltså tagit sig ut på något vis ändå.

Bara att stänga ugn, lämna maten och packa in ungar i bil och dra iväg till grannbyn.

Jag är så trött nu men en sammanfattning av det hela var att det hann bli mörkt och det tog nån timme att få in gänget, med hjälp av både Kajsa och husfolket som erbjöd sig att in barnen.

Högg in på maten sedan, som inte alls hade den rogivande känslan av Söndagsstek liksom. Nu ville vi bara kasta i oss maten i hungriga magar, men gott var det!

Nu får ögonen i kors. Dags att sova för denna kommande vecka blir rätt intensiv alltså.

Godnatt!

Att visa ett vackert ställe och så ett läkarbesök igen.

Vi var ju på en liten utflykt i helgen. Ett stenkast bort men där jag aldrig varit.

Rödhällorna i Nora.

Tänk, att även fast jag bott här hela mitt liv så finns det så många platser att upptäcka i vårt vackra Höga Kusten! Man behöver inte alls åka iväg långt för att det ska kännas som ett litet äventyr med ny vacker natur.

Ville visa denna härliga plats för er och samtidigt ta upp igen hur fin september vi har! Gårdagen var ju som vilken sommardag som hellst, t-shirtväder liksom.

Idag har jag också varit ledig från bort-jobb. Men barnen kördes till föris och jag hade en bokad tid till läkaren igen. De här bihålorna, ja de vill inte ge med sig! Blir smått galen, det täppta har inte släppt på fyra månader, har ont till och från och ja, allmänt inte-bra.

En spolning provades, igen. Nu ”sköt” han i kanylen så den gick in i alla fall men det gjorde så djuriskt ont när han provade att skölja att vi var tvungen att avsluta. Så en operation är inbokad nu (men blir ju typ i december..) och hem med kortisonspray. Så förhoppningsvis blir det inte värre i alla fall innan op.

Lite drygt känns det ju, att det blir operation och grejs men alltså, jag är så less detta nu att gör vad som hellst bara det blir bra!

Jag unnade mig en lite sväng på stan, några småärenden och så en fika, helt själv innan jag åkte hem till gården igen.

Hoppade från jeans och blus till Revolutionrace-byxan och fleece och grejade på ute. Körde balar till kossorna och sådär innan jag hämtade kids, lite tidigare än schemat.

Och nu kväller. Barnen sover, jag känner migrätt bra till mods ändå, att jag tagit tag i detta bihåleproblem och det finns en plan. Nu ska jag koka lite te och titta på Mia Skäringers nya program Kroppshets, det verkar vara något väldigt bra. Kvällstips kanske?

Trevlig kväll!

 

 

Älskade lantliv.

Borta-jobbsdag igår. Kidsen på föris och pappan på hemmaplan med lite jobb på gården.

Och idag en ledig dag igen. Föris har planeringsdag så den är stängd. Pappan är på balningsuppdrag långt borta och väntas inte hem förrän ikväll nån gång.

Men vi har passat på att träffa fler som varit hemma idag. Kusin och tremänningarna.

En riktig toppenförmiddag. Barnen glada i djuren och utelek och efter en enkel lunch lite lugnare kaffedrickande för mammorna när kidsen sov en stund.

Tack för bilderna @nathaliesjolanders !

Vad jag älskar att bo såhär. Öppnar dörren och där går kossor och betar, fjäderfän i flera former på olika ställen, i finfin bur för de yngsta, älskat ankgäng som kvackar på en och så de fritt gående hönsgänget som alltid kommer springandes emot en när man kommer och går.

Det är lite av en drömbild den där för mig. Så mycket att älska i samma bild. Mina barn mitt bland djuren, som en självklarhet.

Älskade lantliv.

 

Långhelg och anknamn.

Detta har varit en fin helg. Vi har varit på hemmaplan hela familjen. Jag har haft långhelg också från Borta-jobb men idag är det dags igen.

Utelek, utepyssel med gårdsgrejade har vi ägnat oss åt denna helg.

I lördags också en lite utflykt tillsammans med mormorn. Då jag har ett sånt där tekniskt problem igen då jag inte får in kamerabilderna hit så hänvisar jag er till mammas blogg HÄR om ni vill se hur härligt vi hade det.

Och ankorna har nu fått namn! De två honorna fick snabbt namnen Anki och Pytte. Några av er kanske känner igen de namnen från ett bar program som gick när jag var barn. En buktalande anka, så söt och fin! Men hanen var svårare att komma på namn till. Tills slut säger Lilla P att han vet vad han ska heta; Andy! (från hans favoritprogram Andys förhistoriska äventyr) och det passade ju bara hur bra som hellst!

Så nu har vi Anki, Pytte och Andy som kvackar runt här hemma. Alla tre åt ur min hand härom dagen också, vilket delmål! De var lite skygga när de kom men det ska ändras på!

Nej nu har jag ätit upp den tidiga morgongröten och ska börja bege mig mot Borta-gården.

Ha en fin vecka alla ni!