Och så har de åkt. Farmor och farfar, svärmor och svärfar. Efter flera månader och en hel sommar är de nu påväg tillbaka till Belgien igen.
Sån tur vi haft, att de varit hos oss denna sommar, SOM det har underlättat! För det första att vi tillsammans med mormor och morfar också kunnat pussla ihop så barnen slapp vara på sommaröppet. Då vi inte haft nån semester måste barnen ha varit på en annan förskola som är öppen under den normala stängningen på ordinarie förskola. Men sedan efter det också kunnat hämta på förskolan när det kniper, eller lämna när vi båda måste åka iväg och jobba borta tidiga mornar innan ens föris öppnar osv.
Eller de där gångerna det har varit djur på fel sida stängslet…
Sonja har frågat flera gånger vid såna där trixiga situationer att ”hur har ni gjort om vi inte varit här nu??” när jag lämnat barnen inne med henne och kutat ut för att ta in en ko tex. Och ja visst har man löst det om det inte varit här. Man bara MÅSTE ju lösa såna situationer, även om jag är ensam och C inte är hemma. Man kan varken lämna barn eller djur. Men det blir ju tusen gånger krångligare, att klä på barn, sätta i vagn, ha kolla på alla och så. Eller att kunna kvällsjobba, när barnen somnat och C är fortfarande jobbar borta att jag då kan gå ut och köra balar till djuren eller fixa stängsel med barnvakt inne. Men hade de inte varit här ja då hade man ju gjort annorlunda. Då hade vi klämt in och kört balar tillsammans innan läggning tex.
Men jag förstår hennes fråga när såna där situationer dyker upp, hur hade man löst det?? Men svaret är ju precis så, det hade löst sig, på nått sätt. För det måste göra det.
Evigt tacksamma är vi för denna sommar i alla fall. Då pusslingen av vardagen gick något lättare under den intensivaste av perioder. Då vi båda jobbar borta, har 80 djur, 100 ha och två barn att försöka ge alla vad de behöver.
Och nu kommer nästa del, höst. Massor står på listan som ska hinnas med innan vintern. Så lugnare vet jag inte om det är, egentligen Men det känns ändå så, med de mörkare kvällarna så blir kvällarna kortare och kvällarna känns lugnare när man kan vara inomhus. Samtidigt lite stressande när man vet det som måste göras där ute i mörkret. Men men, en sak i taget.
Så nu laddar vi för höst och det som ska hinnas med innan snön kommer.
En skörd är kvar att ta och nog kommer det att saknas foder för oss. Vi har tagit lite av kornet nu i helgen men det var jobbigt lite alltså! Vi bara slog och balade (utan att tröska bort kornet först) men ändå blev det bara enstaka balar.
Så vi får se vad gräset ger, andra skörden som blir matbalar. Och planen är att ta det snart. Innan höstregnet sätter igång, för man vet ju aldrig, om det väl börjar regna kanske det inte finns nån hejd på heller!
Ha det fint alla ni och njut av det ni kan av denna vackra årstid!
Mitt liv som bonde 