Bondelivet – Sida 80 – Mitt liv som bonde

Tillsammansjobb en fin höstdag.

2 oktober, 2016 av Paulina, publicerad i Bondelivet, Förklaring av syssla, Husfix, Köttproduktion

Å som jag gillar den här tiden på året. Hösten.

En fleecejacka behövs i den bleka solen men det är sol i alla fall, vackra färger och frisk luft. Vi har varit ute mest hela dagen. Pappan har kört hem flera lass balar och medans Lilla P sov ute passade jag på att plocka undan lite sommar på altanen. Dynor och korgstolar, grillen och sånt. Och så slog jag även till med att tvätta bilen! Så nu är den blank och fin (så länge till att C körde igenom en vattenpöl nu i eftermiddag. Han fick höra det av en kokande, gravid fru om man säger så…!).

När Lilla P vaknade åt vi mellis tillsammans hela familjen. Lilla P skjutsades sedan till mormorn och morfarn och mamman och pappan gjorde lite tillsammans-jobb. De där tjurarna som föddes i våras är dags att skilja från mammorna. De blir könsmogna kring 6 mån och ja, då kan de ju börja betäcka kor och kvigor. Och de vill vi ju INTE. Det ska ju den renrasiga tjuren göra.

Och detta är verkligen inte ”bara”. Dessa två har ju aldrig blivit hanterade av människor. De är födda på betet och är förvildade kan man nästan säga. Men med lite list och en massa grindar så fick vi in de två rätta till slut!

Lura in hela gänget i en mindre hage där de fick gå och beta. Sedan upp med grindar och så försöka ta med sig en lilltjur tillsammans med några andra och stänga in. Sedan separera inne bland grindarna och stänga in tjuren själv och ut med kossorna och så samma sak med den andra. Gick ju som hejsan!

14551046_10210917398118887_1189519725_o

Ha ha stuck in a cage! Detta är den som är lite lugnare i lynnet, den andra är mer knäpp och såg till och med ut att försöka hoppa över de höga grindarna…Pucko. Inte roligt, och vi är ju inte van att handskas med den här typen av djur. Att de är så ohanterade. Men det är något nytt vi måste komma in i och idag gick det ju bra. Sen får vi ha vinterhalvåret på oss och socialisera djuren när de går inne.

Älskade Lovis stod och var med hela tiden och såg lite fundersam ut om varför hon inte fick vara med och leka.

En härlig dag att vara ute och jobba på och ett stort uppdrag är slutfört. Tjurarna är inne och instängda och det känns så himla skönt!

Vi åkte och hämtade Lilla P och blev bjuden mat som stod färdig på bordet när vi kom, fantastiskt! Pappan la den Lilla när vi kom hem och jag tog en dusch, städade undan lite och tände ljus. Och nu har vi mys i soffan till Wallander. Eller ja, jag i alla fall, C sover redan. Och det är inte långt borta för mig heller. Imorgon vankas Borta-jobb.

Trevlig kväll!

Något oemotståndligt.

30 september, 2016 av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig, Lilla P 1 år, Mammlivet

Vi vaknade, tidigt, imorse. Men vi tog det lugnt, svassade runt i pyjamas länge och myste i soffan efter den tidiga grötfrukosten.

Sen fräschade vi till oss, alla tre faktiskt. Meningen var att jag och Lilla P skulle åka upp till stan med släpvagn. Lasta av formar och lasta på stål. Och så såklart stanna till och kika en liten sväng på stan när ändå är där, liksom! Men som sagt så fick vi pappan med oss. Han släppte vi av på akuten det första vi gjorde. Han har en axel som gick ur led igår och som inte ploppat tillbaka! Han får sådär ibland, nog är det ett par gånger per år, som den där axeln hoppar ur läget men hittar tillbaka igen. Men nu behövdes det hjälp med att få tillbaka den på rätt plats.

Lilla P och jag gick på stan medans, åt lunch tillsammans på café och hade mysigt. Pappan kom senare med fixad men ond axel och togs en kaffe och gófikat på ett annat café. Ett fix av en mobiltelefon hann vi med också innan vi hakade på den omlastade släpvagnen och åkte hem igen.

Väl hemma åkte de finare, rena kläderna av och mer jobbvänliga kläder på. Djuren skulle utfodras. Lilla P satt med i traktorn och så körde vi balar till tjejerna inne och så ut på betet till korna såklart.

Och nu har vi kväll. Den Lilla invigde dagens fina köp till nattningen. En, enligt mamman i alla fall, oemotståndligt söt pyjamas! Och inte nog med det så köpte mamman en superfin bok. Han är ju en liten bokälskare vår Lilla P. Och såna där sångböcker har han flera stycken av. Men nu såg jag den här, en sån bok som spelar musik men det även sjungs alla sånger (om man inte alltid vill sitta och sjunga hela tiden till musiken i andra böcker i halvjobbiga tonarter…)! Vissa sjunger barn och andra vuxna, fina sånger av de vanligaste barnvisorna. Jag kunde inte motstå alltså!

Två oemotståndlig köp till min lilla prins alltså var resultatet av dagens lilla stadstur. Och jag som skulle försöka hitta något åt mig själv…Aja, en annan gång kanske.

Nu kör vi soffhäng med frukt och alldeles för mycket grädde, underbart!

Trevlig kväll hörrni!

Att nästan glömma bort ibland.

26 september, 2016 av Paulina, publicerad i Andra hjärtat i magen, Bondelivet, Lilla P 1 år

Å vad all energi rann ur mig ikväll. Jag ligger här i sängen där jag råkade slumra till när Lilla P nattades. Tror att jag somnade före han till och med. Grabbade åt mig datorn och kisar nu mot den ljusa skärmen.

Imorse blev morgonen lite annorlunda än vid vanlig måndag. När mamman kliver upp där kring halv sex och lämnar de snusande pojkarna i sängen. C vaknade tidigt och klev upp före mig. Vi satt nere i köket, han med en kopp kaffe och jag med min gröt. Och så helt plötsligt så är vi hela familjen där nere i köken denna tidiga morgon. Där jag annars är själv i tyst hus. Supermysig morgon med gos-sjuk Liten P som vaknat för tidigt egentligen. Men jag var tvungen att till slut pussa mina pojkar hejdå och åka iväg mot Borta-gården.

En heldag där och så blev det lite senare än den där ”måste-åka-tiden” för att hämta den Lilla på dagis. Pappan kunde hämta och jag kunde åka en liten stund senare.

Både en och två planer på både prommis och städning efter middag gick i stöpet då jag nästan somnade sittandes vid köksbordet. Denna lilla varelse i magen är duktig på att att haffa åt sig energi alltså! Det är så annorlunda den här gången kan jag tycka. Att vänta Lilla P, första barnet, så fanns ju ingen annat i huvudet på nio månader. Men nu liksom glömmer man bort nästan att det är någon i magen, i alla fall under dagarna. Då är det jobb och ta hand om den där förstfödde som är i fokus. Men såhär på kvällskvisten kommer det smygande, tröttheten och jo – jo jag är ju faktiskt preggo! Att känna de små puffarna som blir fler och fler för var dag och ligga en stund med handen på magen, så fantastiskt.

En liten tur tog vi ner till lagårn i alla fall dit nu några kvigor och småtjurarna fått flytta in. Lilla P älskar vara här, det märks långa vägar! Mitt hjärta smälter när både pappa och son bär var sin hink med kraftfoder, Lilla P med sin lilla från sandlådan, och ger till djuren. Sen ska det ju matas med gräs också, för hand såklart. Det duger inte att det ligger framför näsan på dem tydligen.

”Tänk att pappa inte kan plocka upp efter sig. Jag får väl gå till näthögen med det här nu då.”

Nej nu ger jag upp för kvällen. Ska ta mig ner och borsta tänder och så sen ska jag banne mig gå och sova! Godnatt!

Barnfria föräldrar på vift.

11 september, 2016 av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig, Mammlivet

Här har vi morgon med gröt och tekopp. En liten har massor av energi och vaknade lite väl tidigt tyckte mamman som kom hem sent inatt. Men igår fick vi faktiskt sova till åtta! Tack Lilla P!

Ja vi hade en vanlig förmiddag här på gården igår. Pappa C och farfar Hans grejade lite lagårn. Jag och Lilla P körde balar till kossorna på betet och fyllde vatten överallt och så. Sen efter lunch la sig den Lilla i vagnen. Mamman och pappan hoppade in i duschen och piffade till sig. Fina kläder på och fräsch från topp till tå. Vi lämnade farfar Hans hemma med den sovande lilla och så åkte vi iväg, bara vi två. Vilken konstig känsla. Det känns som man glömt halva sig ungefär. Ingen unge att packa med och vagn och grejer och vart har man liksom börs och telefon och sånt? Fick leta fram nån slags handväska. Det var ju ingen skötväska med!

Vi stannade till på stan en sväng. Tog en fika på café, bara han och jag och sedan hade vi en liten, snabb lista att avverka. Vi åkte vidare mot dagens mål. 40-års fest hos en vän.

Vi höll till på en loge, fint utsmyckad med god buffe. En fin kväll tillsammans med vänner.

Det var en bit att köra hem så det blev natt när vi var hemma. Det hade gått som hur bra som helst med farfar och Lilla P här hemma. Så skönt att höra! Lite extra mysiga att krypa ner i sängen och borra in näsan i den där finlockiga håret när man varit borta större delen av dagen.

C sover fortfarande och planen för dagen är fortfarande öppen. I eftermiddag ska den här mamman till kossor på jobb. Det där nya stället ska besökas igen.

Så tills dess tar vi dagen som det kommer.

Godmorgon!

Det kommer att bli en förändring på bloggen inom kort. När vet jag inte riktigt, beror lite på hur smidigt det går men om det blir tyst ett litet tag så vet ni att det är något på gång. Men så lång tid ska de nog inte ta, vi får se helt enkelt!

Skönt mör.

7 september, 2016 av Paulina, publicerad i Bondelivet

Onsdag men inte sista arbetsdagen på Borta-gården. Vi kör imorgon också då måndagen gick bort.

Så en tidig morgon, jobb hela dagen men C hämtade den Lilla då jag åkte hem lite sent och skulle bli försenad. Man gör ju allt för att inte komma för sent och hämta efter utsatt tid, men jobbar man med levande djur så är det inte så lätt alla gånger att bara släppa allt och åka när klockan slår dags-att-åka-hem. Tur att pappan var hemma idag och kunde åka i sista minuten.

Farfar Hans kom precis i hämta-vevan och ville gärna följa med och hämta sitt barnbarn.

Så åt vi när jag kom hem. Morsan var döhungrig så det kändes tacksamt att det fanns kvar soppa från gårdagen. Sedan klädde vi på oss och gick ut. C höll på i lagårn och jag och Lilla P hoppade in i traktorn och körde massa balar till djuren.

Hade en fin bild när jag stod i hagen vid häcken med en bal ropade på kossorna som kom och gick nerifrån sjön. Men mobilen har precis laddat ur, där bilden ligger och jag hittar ingen just nu… Så ni får tänka er hur det kommer kossor i blandade färger gående uppför den branta gröna lägdan med sjön och bergen bakom.

De tog sin lilla tid och vips var det läggdags för den Lilla. Alla djur hade fått mat och så in och byta till pyjamas och hopp i vagn. Ingen prommis ikväll för mamman ikväll. Trött efter dagen och skönt mör efter den viktade prommisen och styrkepasset igårkväll och det påspätt med massor av spånbalsbäring idag för att spåna upp lagårn.

Och nu ska jag gå och lägga mig! Kram och godnatt!