Nu är det igång!

Sitter här och nattar, eller nej, sitter här för mig själv bara, utanför Lilla Ps rum. Han somnade snabbt ikväll då timmen blev lite sen idag. Men när pappa har hyrt hem en traktor och fastgödselspridare ja då måste man ju få åka med en stund!

Voilaʼ! Vårbruket är officiellt igång!

Gödnignen kördes ut också idag på de ställen där vi ska ta två skördar. Detta är enda som skiljer oss från att vara ekologisk. Vi har funderat på att gå över till ekologisk produktion nu när vi har kött men just nu kör vi på som vanligt. Gödning är kväve (alltså det som man vill åt i dyngan man kör ut) men i koncentrerad form. När man skördar och tar bort gräset behöver man tillsätta kväve till marken igen, det så kallade kretsloppet. Kör man inte ut kväve (kobajs eller gödning) så utarmar man till slut marken och det kommer att växa jättedåligt. Vilket då innebär att man måste ha mer mark för att få ihop foder till samma antal djur. Köra mera = mera bränsle.

Och man har ju alltid ett gäng ungdjur på tillväxt och de ska ha bra foder och inte gammalt utvuxet senskördat som det ofta blir när man ha köttdjur för de blir lätt feta av för bra foder.

Vi har ju bara fastgödsel nu också och det kan man inte sprida på våren på vallarna (gräs åkrar) utan det sprids och sedan plöjs ner. Så då kör vi på lite gödning på vallarna så de kommer igång ordentligt att växa och ger oss, förhoppningsvis, en fin skörd! Vi har haft himla tur i år ändå att vi klarat oss med foder! Efter ett otroligt bristår och var och varannan har fått köpa foder för dyra pengar så har vi klarat oss, med nöd och näppe ska jag tillägga. Fick ju köpa strö för stora pengar istället dock… Men det kunde ju ha varit värre!

Ja, vårbruk igång alltså och det är full rulle. Jag har varit heldag på Borta-gården igen men sista dagen för denna vecka. Så nu är det fokus hemma några dagar. C är ute och kör skit och får hjälp av grannen att lasta i spridaren. Jag sitter ju fast här hemma med sovande barn.

Nu ska jag hoppa in i duschen och duscha av mig kossalukten!

Trevlig kväll!

 

 

Ja visst är det underbart! Och lite pirrigt…

En måndag och halv vabdag. Hedvig fick spruta i fredags och har haft hög feber i helgen så en hemmamåndag kändes självklar. Men några timmar på eftermiddagen åkte jag iväg för att göra lagårn på Borta-gården.

Nu kan man nog säga att det drar igång. Vårbruket! C har i helgen kört lass på lass, på lass, på lass med dynga ut i högar på de åkrar som ska plöjas (inte höstplöjt en meter…) som nu sedan ska köras ut med fastgödselspridare.

Gödnignen ska ut i veckan, betena hemmavid ska stängas klart, klövverkning av alla djur på fredag så lite djur kan släppas ut på bete och helst ska det börja plöjas också.

C är hemma denna vecka, som tur är! Jag har borta-jobbat idag och ska så även imorgon.

Varma sommardagar har vi så man får verkligen feeling om den kommande årstiden nu.

Så underbart skönt det är alltså. Att i ett halvår (ja, det är helt sjukt men det är på rikigt typ ett halvår det varit vinter!) bökat med massor av ytterkläder från topp till tå, lager på lager och tunga kängor till att ha dörren öppen och kunna springa ut och in som man vill.

Äntligen.

Hoppa studsmatta som vi kom på att vi hade på gamla vinden i Lillstuga som jag hade när jag var liten, mata hönsen med överbliven spagetti (kalasmat för dessa djur!) och sitta en stund i stolen under trädet och titta på allt detta. Barn som leker lyckligt, konstant med ett gäng hönor runt omkring sig. Den synen är lycka för denna mor!

En stund ja, några minuter i den nu väldigt hektiska vardagen. Men det är dessa stunder som gör att man orkar med. Se lyckan hos barnen, hur det lyser i ögonen, på båda två, när de får åka med i traktorn, hjälpa till i det vardagliga och få den här uppväxten. Samtidigt är det ju väldigt tufft också och just som jag sagt tidigare så blir denna sommar verkligen inte sig lik. Då vi båda har Borta-jobb, lika mycket mark som förut som ska skötas hemma och så två små barn. En lite pirrig utmaning men vi tar det som det kommer och löser allt eftersom, som vi alltid har gjort…

Pju säger jag i alla fall! 

Ett öppet (skitigt) köksfönster vid middagslagningen. Middagen som avnjöts ute på altanen, precis som vilken sommardag som hellst.

Ja visst är det underbart!

Fint med helghjälp och farlig skönhet.

Våren är kort här i norr. Det smyger på lite men sen bara pang. Ett par veckor kan man kalla vår, egentligen, sen blir det liksom sommar. Så allt blir väldigt koncentrerat. En kort tid det ska hinnas mycket på helt enkelt.

Idag kan vi kalla en sommardag i maj. I shorts och linne har det stängslats många timmar tillsammans med svägerskans karl.

Men även ensam där på eftermiddagen då det behövdes både lite barnpassning och matlagning hemma.

Tibasten blommar än. Denna farliga skönhet som vi har i utkanten av vårt hygge/bete. Den som vi brukade gå långt in i skogen och leta reda på tidigt på våren för att få se dessa lila blommor som doftar på flera meters avstånd. Blommande i tidig vår. Nu är det inte så långt in när skogen är borta. Den är på utsidan av stängselt då den är mycket giftig.

På eftermiddagen så hade svägerskan fixat middag till oss alla.

Fint att få denna hjälp vi fått i helgen alltså! Stängselhjälp och barnpassningshjälp. Och en serverad middag på det, inte fy skam!

Och en springtur i kvällen hann jag med. När barnen sov och pappan satt fastklistrad framför denna Hockey som jag har noll intresse för… Så vi ägnade oss åt varsitt intresse ikväll då kan man säga!

Nu är det godnatt!

 

Lite om hur vi bor här i byn och dagens arbete.

Idag kom svägerskan med familj på förmiddagen. C har börjat köra ut skit med tippvagn till åkern (som sedan ska spridas med fastgödselspridare), en hel del som ska ut efter vinterns skrapade och tömning av hela djupströbädden. Så han körde lass på lass hela dagen lång.

Svägerskan var barnvakt så jag och ”svågern” kunde sätta lite fokus på att stängsla.

Först ut är alltså Hygget på andra sidan vägen.

Och där nere ligger vår gård. Jag fick en fråga för ett tag sedan hur vi bor, med grannar och så vidare och här ser man ju lite. Vi bor precis i början av byn, innan vårt hus är det typ 1,5 km utan bebyggelse. Och just i grannbyn åt det hållet så råkar Pontus förra förskola ligga, så därav att vi haft lyxen att kunna gå dit. Affären och ”centrum” ligger åt samma håll och dit har vi ungefär 7km. Närmsta granne är en bit upp på andra sidan vägen, ja där ingen bor just nu, men det är det huset vi ser från gården. Annars ligger vi rätt ensamt här nere och resten av husen i byn ligger på höjden. Vi var faktiskt i tidningen härom dagen för att vår by blivit så barnrik! Från att jag och syrran varit enda barnen under vår uppväxt till att det nu är elva stycken! Så roligt! Minns att jag var lite avundsjuk när mamma berättade att när hon var liten kunde de springa till varandra, spela fotboll och så, typ bullerbyn tänkte jag mig. Vi har aldrig haft gångavstånd till kompisar, jo en vän, två kilometer bort med en svinlång, brant backe att gå, cykla, åka spark uppför. Men nu är vi där igen, våra barn kan förhoppningsvis ha gångavstånd till sina vänner.

Så en liten parentes om hur vi bor här.

Vi fick några timmars stängsling gjord, vi blev inte klara men det sista tar vi imorgon.

Lillsnoffsan har fått feber som ett brev från gårdagens spruta så för henne en tidig kväll i säng. Och när Lilla P somnat hällde jag upp ett glas vin, satte mig på altanräcken och njöt en stund.

Nu säger vi godnatt, imorgon fortsätter stängsling och dyngkörning, godnatt!

Att ha längtat lite extra.

Vi började dagen med ett bvc-besök och tråkig spruta för lillasyster. Lilla P var några timmar på föris.

Medans Hedvig åt lunch snodde jag ihop det där superenkla, goda, nyttiga favoritbrödet. Ni hittar receptet HÄR 

Lunchsovning för flickan sedan och det utfodrades både ute och inne till djuren i lagårn.

 

Lilla P hämtades hem och efter ett stopp på återvinningen, Järnaffärn och mataffären så hade vi en eftermiddag ute.

De två som så fint leker i sandlådan, älskade ungar.

Nattningen tog vi i vagnen ikväll. Lilla P har nattats otaliga gånger i vagnen under hans två första år men i fjol vände något och han har jättesvårt att kvällssomna i vagnen. På dagarna inga problem när vagnen står still men såhär när man tar en tur. Han vill väl vara med och hålla koll.

Hur som hellst en ljuvlig tur. Det händer saker för varje dag, knopparna spricker på träden, blåsipporna står i blom i blåsippsbacken och nu ser det helt plötsligt väldig konstigt och fel ut med snön som ligger kvar.

Den bästa tiden, ja den är nu. Nu när allt vaknar till liv, vi har allt framför oss med varmare väder, soliga dagar och fina kvällar. Jag har aldrig sett fram emot våren så mycket som jag gör nu. Men det tror jag inte att jag är ensam om. Tror de flesta känner en lycka över ljuset och den väckta naturen efter denna vargavinter vi haft!

Så en av två somnade gott i vagnen och den andra var sedan lättlagd i sängen.

Nu säger jag också halvsovandr godnatt!